Australia’s biggest morning tea

Åsa bloggar

Måndag
Igår kväll när jag tränat klart tog jag mig på nytt an projektet med att få upp den nyinköpta tavlan på väggen ovanför Pontus säng. Tredje gången gillt, sa jag till mig själv när jag satte igång. Då man inte får borra i väggarna i det här huset använde jag i söndags, för ändamålet uppfunna, klisterremsor som vi tidigare använt med framgång för att få upp tavlan i vårt sovrum. Icke sa Nicke! De fäste inte på den aningen glansiga ytan på baksidan av denna tavla. Då fick det bli betongstift. Nähä inte det heller. De små jävla spikarna vägrade att gå in i väggen och själva stiftet lämnade istället en fin liten grop i väggen.
På lunchen igår gick jag därför för att hitta en ny lösning och hade läst på om att det skulle finnas krokar med samma klisterremsor som man sen kunde hänga upp den redan ditsatta linan, på baksidan av tavlan, på. När jag kom fram till kassan frågade jag för säkerhets skull om dessa krokar skulle klara av den 3.5 kg tunga tavlan. Nähä du, sa han och förklarade att dessa krokar klarar bara av 2.2 kg tyngd. Men om jag använder två krokar då, sa jag och kände att jag var ute på hal is i mina argument. Nej så funkar det inte sa han och log lite. Jag undrar om han inte hade huvudet lite på sned också när han sa det. Jag gick ut från affären med ett hängande huvud och ringde min syster som ju har flera års erfarenhet av dessa klisterremsor. Hon tyckte att jag skulle chansa med två såna där krokar i alla fall då de hade haft betydligt tyngre saker uppsatta med dessa.

Nu sitter tavlan där och jag är lite sugen på att gå tillbaka till affären med ett foto och visa honom och sen lägga huvudet lite på sned.

Tisdag

Idag skulle det samlas in pengar till cancerforskningen i något som kallas Australia’s biggest morning tea och varje avdelningen hade sitt eget bord där man skulle sälja hembakade godsaker. Jag hade inte riktigt inspiration till detta igår kväll men jag lovar att bättra mig till nästa gång. Nu när man vet hur det går till liksom. Hela vårt team var ganska uselt kan jag även tillägga.

Många andra hade gjort väldigt avancerade bord med mycket godsaker på. En domare som fungerade som vår egen Matt Preston (domare i Masterchef Australia) för dagen iklädd hatt och kravatt, delade ut priser till vinnarna.

Alla köpte godsaker och mat och totalt samlade vi in över $600.
 
 
Idag hade jag ett samtal med min chefs chef om den nya rollen som jag funderar på att söka. Hon sa direkt att hon hade tänkt prata med mig idag om jag inte hade tagit initiativet före henne. Hon hade på en gång när hon hört att Matt fått den andra rollen pratat med vår personalavdelning för att få tillgång till min CV för att kolla upp min bakgrund. Hon vill nu att jag söker den rollen och imorgon har jag ett möte med kvinnan som är ansvarig för företagets internrekrytering. Spännande!