En parentesblogg

Värmen i Sverige håller i sig och vi njuter så att tårna krullar sig. Idag har vi njutit (i alla fall den första timmen) av att sola och bada vid Gömmaren. Det blev premiärdopp för Åsorna (tre gånger var vi i plurret) medan Karin redan premiärbadade igår i Getryggen.
När vi kom dit var vi nästan själva och lugnet var njutbart och vattnet helt spegelblankt.

En timme senare sa det bara poff och så hade vi 15 hundar (och det är ingen överdrift) och 25 ungdomar med framträdande röster. Måste man skrika när man ska ner i vattnet eller när man ser en myra?

Vi åt vår medhavda pastasallad som vi köpt på ICA. En pastasallad med kyckling och en dressing to die for med mango- och currysmak.

På vägen hem stannade vi på Intersport och köpte en spikmatta för 500 spänn. Vi passade även på att veckohandla mat på Citygross när vi hade lyxen att få skjuts ända till dörren.

Efter träning med Wii (för Eken) och 20 minuter var på spikmattan (vi höll båda på att somna) satte vi oss på vår renoveringsbalkong (vad tänkte föreningen när de bokade in målning och högtryckstvätt i juni?) och tog en drink. Just nu har vi varmare på balkongen än inomhus fast den är i skuggan. Kan vi inte få behålla det här vädret jämt?

Spikmatta och soldyrkan

Igår var vi bjudna på tjejkväll i Getryggen. Vi åkte tillsammans med Karin dit efter jobbet. Gun och Marie var redan där när vi kom.

Vi välkomnades med kall öl/cider och nachoschips med dip nere på deras egen strand. Inte helt fel!

Inte ett moln så långt öga kan nå…

Playa de la Getryggen.

Sedan körde vi räkfrossa. I alla fall 3/5 då Karin och Gun är allergiska.

Det är inte varje kväll i Sverige som man kan sitta i kortärmat utan att frysa.

Solen är på väg ner.

Imorse började vi alla dagen på Karins medhavda spikmatta.
Utom Karin faktiskt. Vi är nu lite tända på det här med spikmatta så vi köper nog en sån i veckan. Läs mer om spikmattans välgörande på Shaktimattan.

Färdigplågade och helt harmoniska gick vi ner till stranden för lite soldyrkan.

Karin satt och guppade på flytbryggan.

Medan Marie fixade sillunch satte Karin potatis i landet.

Ett riktigt svenskt sommarbord och vi tror aldrig att sill någonsin har smakat så gott som idag.

         
Tack för ett jättemysigt dygn!

Väskbytardag

Söndag

När vi checkat ut och ställt in våra väskor i ett förvaringsskåp gick vi en sista sväng på stan. Som på så många andra resor vi gjort, regnade det så här den sista dagen. Vi tror att det ska göra att det blir lättare för oss att åka hem, men inte ens det hjälpte. Vi lekte med tanken att vi skulle åka till flygplatsen, hyra en bil och bege oss ut i det irländska landskapet. Vi tror nu i alla fall att våra chefer är glada över att vi ändå bestämde oss för att åka hem.

När vi gick där och filosoferade hörde vi konstiga ljud. Det visade sig vara midsommarfirande i Temple Bar.

Så här konstiga ser man ut när man firar midsommar på Irland. Vi tror nästan att vi föredrar den svenska varianten med blomsterkransar på huvudet. Högst upp i denna stång satt en docka. Fast nu när vi tänker efter så kanske de inte är så tokiga i alla fall de där hattarna.

Så vad gör man en regnig söndag i Dublin när man väntar på att åka ut till flygplatsen? Ett alternativ är att sätta sig på puben. Det föredrog vi.

Denna imponerande figur var 2,5 meter lång och kostade endast
EUR 5 500. Vi tänkte på att Pontus hade blivit djupt imponerad av RoboSteel och tog därför ett foto.

Vi unnade oss en taxi till flygplatsen som faktiskt inte blev så mycket dyrare än att åka flygbuss. På tal om taxi. På väg hem från Cityterminalen klockan 23.40 ringde Lill-Åsas telefon. Det var en Johanna som saknade sin väska och som gärna ville byta tillbaka sin röda mot vår. Eftersom vi nästan var på Åsen när hon ringde och ögonlocken var tunga kändes det inte som något hett alternativ att återvända till stan för att möte henne. Bytet har därför skett under dagen istället.

Den här röda väskan är alltså inte vår utan Johannas och i den fanns hennes förlovningsring som hon fick i helgen och som vi har förvaltat åt henne över natten.

The Brazen Head

Vår vana trogen åt vi en middag hemma i lägenheten bestående av förrätter. Egentligen blir det inte så mycket billigare men vi tycker att det är lite mysigt.

Tidigare under dagen hade vi sett att det finns en mysig pub bara ett stenkast ifrån vår lägenhet som såg ut att ha en trevlig beer garden. Dit gick vi därför efter middagen. Vi satt ute en stund och när bandet började spela gick vi in för att lyssna.

Tur att man inte röker.

Det var så himla trevligt så vi glömde bort att ställa oss och lyssna på bandet. Här står vi istället bakom baren med bartendern.
Så trevlig hade vi.

Om ni inte riktigt förstår hur trevligt vi hade det så kan ni ju spana in fotot nedan.

Ser han inte snäll ut? Man kanske bli snäll av att hälla upp Guinness efter Guinness på Irlands äldsta pub. Vi hade faktiskt inte en aning om att The Brazen Head var Irlands äldsta pub men det fick snabbt lära oss. Den startades redan 1198!

Man slås verkligen av att alla man träffar är otroligt glada och trevliga. Vi vill inte åka hem!

My goodness, my Guinness

Det är mycket på Irland som påminner om Australien. Varje gång vi ska gå över vägen slängs vi till Sydney på grund av ljudet som hörs när det blir grönt. Pjong. Låter det.

Lunchen blev idag på norra sidan om floden Liffy. En otroligt mysig pub där vi satt på första parkett och tittade ut över alla andra. Vi delade på en Platter for two som innehöll kyckling i olika former, korvar, lökringar, potatisklyftor och såser. Mums. Vi har ju inte åkt till Dublin för att gå ner i vikt.

Efter lite lite liiite shopping och lite mathandling på M&S Foodcourt gick vi över bron till vår sida om stan.

Vi gick hem och dumpade våra kassar och gick sen till Guinness Storehouse. Vårt enda "kulturella" inslag under resan.

Huset är som ett torn med sju våningar. På första våningen får man lära sig vad som ingår i en Guinness. Vatten, korn, jäst och humle.

Vi fortsatte uppåt våning för våning.

Ett klokt ord på vägen.

Tydligen är vår bröllopsdag väldigt uppmärksammad på Irland. Fantastiskt!
Vi måste nog fira vår bröllopsdag på Irland något år.

På sjunde vångingen kom belöningen.
Har ni sett så fint de hällt upp vår Guinness?

Sláinte! Skål på gaeliska.

Så här blir man efter en halv pint Guinness. Utsikten är det i alla fall inget fel på.

På vägen hem kom solen fram. Här ser ni också två irländska pensionärer.

           
Nu sitter vi och väntar på att de från receptionen ska komma och titta på varför vi inte längre har något varmvatten.

Allsång och klibbiga golv

Fredag

Efter två timmars välbehövd sömn vaknade vi i denna underbara säng.

Efter lite dusch, mys och bloggning gick vi ut på stan. Vi var inte sugna på irländsk mat utan snarare lite åt det asiatiska hållet. Det finns en kedja med restauranger som heter Wagamama. Vi tror att vi ätit på en sådan restaurang någon annanstans i världen men vi kan inte komma på vart.

Här åt vi stark och god thaimat och provade även lite saké.

Vi ville ju inte missa Temple Bar på kvällstid så vi styrde ditåt.

Värsta folkfesten! Vi började undra om irländarna också firar midsommar. Byst med folk och många hade en hel del innanför västen.

Underbar stämning även ute på gatan.

Grabbar i kjol. Annorlunda.

Vi körde sen en pubrunda. Det här är pub nummer ett, Farrington.

Här får ni känna på den underbara irländska pubstämning där alla sjunger med i alla sånger. Vi tänker inte komma hem :)

Vi gick sen tillbaka till The Temple Bar. Lika knökfullt där och golven är ölklibbiga så att skorna fastnar. Bar tummer tre hette The Quays där vi hamnade i tjejdelen. Tror vi.

Vi var hemma runt 01.00 och det är dessutom irländsk tid. Vi är lite stolta och ska nu alltid köra siesta på stadssemestrar så att man orkar med kvällen.

Lördag

Lill-Åsa vaknade lite tidigare och smög in i vardagsrummet/köket och satte på kaffe och TVn. Rysningar av lycka uppstod när hon insåg att de visade Hem till gården. Dessutom med en teckenspråksgubbe nere i högra hörnet.

Alternativ midsommar

Torsdag

Eftersom Lill-Åsa smet lite tidigare från jobbet var hon tvungen att ta med sig jobbet (telefonen). Här slutar hon jobba 17.30 och stänger av telefonen på Cityterminalen medan vi drack en öl/ett glas vitt till vår grillade middagspanini.

Nu har Ryanair börjat med flygbussar ut till Skavsta som visade sig vara mycket billigare och bättre. Gratis trådlöst internet och toalett ombord. Vad mer behöver man? En bar kanske :-)

01.15 irländsk tid (02.15 svensk) kraschade vi i helt en fantastisk säng.

Fredag

Lite lyhört är det nog allt för vi vaknade med ett ryck när vi trodde att grannarna var på väg in i vår lägenhet klockan 09.00 imorse. Vi steg då upp fast vi var lite mosiga med ett löfte till oss själva att det blir en siesta i eftermiddag.

Här fixar Lill-Åsa frukostkaffe.

Lite irländsk morgon-TV till frukosten är inte alls dumt så här på midsommarafton.

Lägenheten ligger bara 5-10 minuter från Temple Bar som är ett kulturkvarter med många barer och restauranger mitt i stan.
På bilden ser det dock ut som att vi bor på landet.

Vi gick sen mot Grafton Street för att kolla in lite affärer.

We love Boots!! Åsa utforskade hela No 7-sortimentet.

Det här inhandlades.

Naturligtvis slank vi även in på M&S.

Kurrkurr i magen. Det här blev stället för dagen. En klassisk irländsk pub där alla män åt stek, potatismos, kokta grönsaker och skysås.

Det står inte högst upp på vår lista.

Det fick bli en dagens soppa med croque monsieur och en kycklingbaguette och till det dracks det Guinness och Smithwick’s (uttalas tydligen Smithicks)

Irländarna är sannerligen ett trevligt folkslag. De måste nog ha hört att vi var på väg och hissat homoflaggor på varenda flaggstång i hela stan. Gulligt!

Närå, det visade sig att deras årliga Pridevecka börjar idag. Vilken tur, för vi missar ju priden i Sverige då vi är i Grekland. Som vanligt.

Efter lunchen gled vi runt lite till i Temple Bar och insöp atmosfären.

I Temple Bar finns The Temple Bar. Måste vara den mysigaste pub vi någonsin besökt. Den ser jätteliten ut utifrån men är väldigt stor därinne med olika rum och barer och även en beer garden.

Irländarna har produktutvecklat det här med handtorkar på toaletten. De vanliga därhemma orkar man ju inte vänta på att de ska torka ens händer men de här var det sprutt i. 10 sekunder och sen var händerna snustorra.

Det blev ett besök på Dunnes. Vi som inte skulle shoppa. För sju toppar och sex par strumpor betalade vi dock bara 32 euro.

              
Nu ska vi njuta av den utlovade siestan innan vi gör oss ordning för kvällens midsommarfirande :-)