Palm Beach

Här kommer en liten uppdatering gällande Plan A. Inte mycket har hänt egentligen annat än att mannen som Åsa har kontakt med, har mailat över namnet på företaget som sköter om löneutbetalningar och annat administrativt. Det tyder ju på att han verkligen ser positivt på detta. Den här veckan hoppas vi på mer information och förhoppningsvis ett kontrakt inom kort.
Komiskt nog fick Lill-Åsa i veckan frågan av sin chef om hennes planer för 2017. Lill-Åsa har nämligen kontrakt som förlängs ett år i taget. Hennes nuvarande går ut i december och nu ville chefen höra om hon var intresserad av att förlänga. Vad svarar man då? Lill-Åsa valde att vara ärlig och berätta som det är. Det var uppskattat av chefen och med ett löfte att hon får stanna hur länge hon vill om Plan A inte blir verklighet. Det känns skönt, tycker Lill-Åsa.

I onsdags firade vi lill-lördag med en god kyckling- och baconpasta.

I den här korsningen säger vi hejdå till varandra varje vardagsmorgon. Det är det vi vill komma ifrån. Alltså inte palmerna och allt det vackra, utan att säga hejdå till sin fru varje morgon.

Maverick verkar sköta kisseriet bra nu. Vi tycker dock synd om honom då vi är två hönsiga mammor som har total koll på hans kissvanor.

Han är dock fortfarande vit på vissa ställen på kroppen efter rakningen under första besöket hos veterinären. Så charmigt. Vi älskar hans vita rumpa.
Vår kattvakt Alice smsade i helgen och berättade att hennes älskade katt Ernie somnade in framför värme-elementet i helgen. Så sorgligt då det var hennes första katt. Han har dock bott de senaste åren hos hennes mamma i Adelaide. Alice ska åka ner till Adelaide nästa vecka men hon hann alltså inte dit för att säga hej då :(
Nu ser hon fram emot att bo hemma hos oss i september och gosa med Morris och Maverick.

Igår, lördag var vi mest hemma och pysslade hemma. Vi var nämligen inte riktigt säkra på att Maverick hade morgonkissat så vi ville ha lite koll. Ja ni hör ju hur hönsiga vi är.

Vi satt på baksidan och lyfte näsorna mot solen och lyssnade på Sara Mohammad som sommarpratade. Mycket intressant.

Efter det blev det några vändor med kortspelet 500. Vi fick vinna en gång var vilket ju kändes väldigt rättvist.

På kvällen chattade vi med Oskar och Danielle och de föreslog en biltur till Palm Beach på söndagen. De har ju bil och det blir ju så smidigt då. Självklart ville vi det!

Vi fortsatte sen lördagskvällen med en tacogratäng och slappade i största allmänhet.

I förmiddags blev vi upplockade av Oskar och Danielle.
Helt galet vad mycket vi inte har sett av Sydney fast vi snart bott här i sex år. Oskar som bara har bott här i tre år har sett så mycket mer på grund av att han jobbar i olika förorter nästan varje vecka och åker runt i bil. Väldigt kul för honom tycker vi. Han får se så mycket vackert.

Framme i Palm Beach!
Stranden ligger nästan 5 mil hemifrån oss.

När vi kom dit var en marknad i full gång. Denna dag ägde även en annorlunda löpartävling rum. Den heter Pub2Pub och går ut på att man ska springa mellan pubar. Det är en springtävling i vår smak.

Oskar säger hej

Oskar och moster.

Oskar och Danielle hittar bra i dessa områden och guidade oss till Boathouse.

Fina paret.

Vi drack en öl på bryggan med benen dinglande över bryggkanten och pratade om livet. En söndag blir inte så mycket bättre än så.

Jo söndagen kunde lite bli bättre. Vi fick se en bush turkey. Kalkoner som lever vilt. En ny upplevelse för oss stadsbor.

Sen körde Danielle vidare mot Newport.
Där ligger en av Sydneys största pubar. Tänk er den största uteserveringen i formen av en enormt stor food court utomhus med olika sorters mat och barer. Dessutom leksplatser för barnen och plats för hundar att springa runt.

Helt fantasiskt ställe.

Ni ser ju hur nöjda Lill-Åsa och Oskar är.

På vägen hem gjorde vi något helt nytt. Oskar sa att vi måste köpa med oss en roadie att ha på vägen hem. Det ville ju tanterna prova.

En roadie är alltså en alkoholhaltig dryck man intar i bilen. Det var första gången för oss. Vi gick förbi en drive in spritaffär och köpte med oss lite godis.
Man kan dock bara dricka en, annars blir man alldeles för kissnödig. Om man inte är professionell förstås. Men det är inte vi.

Tillbaka till Plan A

Vi har haft fint väder hela veckan. Vi har kunnat promenera till jobbet varje morgon och även hem när orken har tillåtit.

Åsa jobbar vidare på att utveckla den stora appen som ska lanseras innan jul. Det här är hennes chef som ritar och förklarar hur han vill att saker ska fungera. Kristallklart, eller hur?

Ni kanske kommer ihåg från förra bloggen att ett viktigt samtal skulle äga rum i måndags. Personen var dock svår att nå och när han väl ringde tillbaka satt Åsa upptagen i möten.
I onsdags morse fick de äntligen tag på varandra men han var på väg in på kurs och Åsa stod på tåget. De hann dock prata så pass länge att Åsa steg av tåget med ett stort leende på läpparna.
Mer detaljer skulle diskuteras 17.30 samma dag.

Åsa började under eftermiddagen bli lite bubblig i magen. Var det nervositet, månne? När man är lite bubblig i magen och dessutom har magen full med fjärilar av nervositet finns det inget som hjälper bättre än ouzo. Det är sen gammalt.
Som en stöttande och förstående fru sprang Lill-Åsa förbi sprithandlaren för att inhandla en flaska. Och se där, extrapris och allt.

Sen sket sig hela planen. Gubbjäveln ringde redan när Åsa satt på tåget på väg hem! Nykter och jävlig fick Åsa ta samtalet :)

Han berättade under samtalet att 30% av alla konsulttimmar läggs på underkonsulter och att eftersom de känner Åsa så vill de gärna gå vidare och anlita henne. Han bad Åsa skicka ett mail med önskad lön och en CV som han dessutom skulle skicka vidare till den ansvarige för Singapore-kontoret. Hon inkluderade även att hon kommer att vara i Singapore den 16 september och gärna träffas för ett möte.

Samtalet lät alltså väldigt positivt och vi är fortfarande lite chockerade över svängningen i hur vi nu ser på framtiden.
Från att när vi bloggade förra helgen när vi hade en 20-80 sannolikhet för Plan A till att vi nu vågar oss på att säga att det är 80-20.

Under veckan som kommer ska Åsa kontakta denna man igen för att höra mer om detaljer och även be om att få någon skriftligt att hänga upp hela vår plan på. Åsa har redan nämnt att hon behöver någon säkerhet för att kunna ta steget då vi ju har ett huslån att betala av de närmaste åren.
När Åsa kom hem så satt ändå ouzon väldigt fint för att lugna de där  fjärilarna.

På Flodgränd byggs det för fullt. Dock inte på vårt hus.
Våra nya grannar fortsätter att skicka oss uppdateringar varje vecka via deras vän på ön. Väldigt uppskattat!

Vi blev dock lite fundersamma över att inget händer på vårt hus. Vad då, ska vi bara få en pool?
Vi har nu fått svar från Thomas om att han måste göra klar grunden på deras hus först då han annars inte kan komma in med cementbilen om vårt hus står i vägen.

Men på grannarnas hus har det hänt jättemycket på bara en vecka så vi ser fram emot att få se framsteg på vårt hus också snart.

Och nu tillbaka till veckan som gått.

Det här är teamet som Åsa jobbar med. Bara en enda som är född i Australien. Mångkulturellt så att det förslår.

Fredagkväll innebär ju Lårdan och pizza. Killarna fick naturligtvis ett par räkor var.

Det har ju gått bra för Sveriges damer i OS. Lill-Åsa vaknade tidigt på lördagsmorgonen och smög ner och satte sig framför TVn med en knäckemacka och en kopp kaffe.

Katterna blev helt chockade över Lill-Åsas beteende när hon stog upp och boxade i luften av upphetsning under slutminuterna av matchen. Med stora ögon satt de och stirrade på henne. Inget normalt beteende på Sutherland Street.

Silver är inte heller fy skam.

Sol hela helgen. Något som speciellt Morris uppskattar. Ja vi också förstås.

Vi började morgonen med lite kattgos på baksidan.

Vi ägnade sen några timmar till att göra en total inventering av allt vi äger. I ett Excelark har vi nu allt uppskrivet med kryss i tre olika kolumner, Slänga, Sälja eller Skicka. På det vi ska sälja har vi även uppskattat ett pris.
Det här alltså en förberedelse för om det skulle bli en flytt till Koh Lanta om några månader.
Då det är så dyrt att skeppa möbler runt halva jorden, kommer vi sälja det allra mesta. Dessutom vill ju få möjligheten att inreda ett nytt hem igen. Det är ju så galet roligt.

På kvällen lagade Lill-Åsa sin första nasi goreng. Den blev inte så snygg men den blev väldigt god. Vi kollade på Ernst och gick och la oss tidigt.

Idag söndag, upptäckte vi att vårlöven har spruckit ut på den soliga sidan av uteplatsen. Vi tror att det kommer mycket tidigare än förra året på grund av att jakarandaträdet inte står där och skuggar.

Även söndagsmorgonen fick en seg start med kattgos.

Vi kände för en utflykt idag då vi ju var mest hemma igår.

Manly stod på dagens schema. En färjetur från Circular Quay.

Vi gick den vanliga vägen då vi båda två var ganska hungriga på lunch. Vi tänkte välja något nytt ställe att äta på, men nä så blev det inte.

Såja, god lunch och fantastisk utsikt.

Ölen var det inget fel på heller. Stor, kall och god.

Mycket folk på stranden fast vi fortfarande har vinter.

Vi kände dock att stan är full av vårkänslor.

Det var alltså här vi åt lunch.

Efter ett besök på Nordic Fusion (där vi köpte lite saltlakrits) tog vi färjan mot stan igen.

Sen var vi hemma i lugna Paddington igen.

Ja, då kör vi snart måndag igen men nu är det bara 23 dagar till Lill-Åsa går på semester och 25 för Åsa.