maj 17, 2012

Sorgligt

Torsdag

Morgonen började mycket jobbigt för Åsa. När hon satte sig på bussen för att kolla sin Facebook fick hon se en status som var så sorglig att hon i stort sett grät hela vägen till jobbet. Och på jobbet, till och från hela dagen. Det blev inte enklare av att läsa någon av de 109 svar som hon fick heller tydligen. Susanne som är en före detta jobbarkompis till Åsa och hon skrev så här:

"Kära vänner,
Jag har tyvärr förlorat kampen mot sjukdomen då varken cellgifter eller strålbehandling har haft någon effekt. Det finns ingen ytterligare behandling att göra. Har idag flyttat till hospice där jag blir väl omhändertagen den korta stund som är kvar.
Tusen och åter tusen tack för allt stöd och kärlek från er alla. Glöm inte att ta vara på livet som är så underbart."

Shit, jag kan inte ens skriva bloggen utan att storgråta. Susanne är lika gammal som min storasyster Gun och det är ju ingen ålder. Så fruktansvärt orättvist.

Det blir svårt att vända på en sådan här blogg och skriva om skitsaker, men jag gör mitt bästa.

Jag har en fånig förkärlek för zip-lock-påsar. Speciellt fina är de med barnsliga figurer på. Dessa påsar är perfekt för att ta med sig en frukostmacka eller en picknic-macka i. Mr Strong har även en fetaost i sig.

IMG_6653

Nu har vi inget hål kvar i taket, men vi hoppas på att kunna få det målat och att garderoben sätts upp på något så det inte flyger fritt i luften som nu.

IMG_6654

Här i vårt gästrum sitter jag och bloggar rödgråten just nu.

IMG_6656

Och här i köket/vardagsrummet åt vi vår Lill-Lördagsmiddag igår. Nu tror jag att vi har visat hela lägenheten på bloggen, men för er som inte varit här är det nog svårt att se hur den sitter ihop i alla fall.

IMG_6658

Njut av er ledighet alla I Sverige. Här i Australien firar vi tydligen inte att Jesus åkte upp till himlen, men vi firar ju andra saker. I april fyller drottningen Elizabeth år och det firar vi andra måndagen i juni av någon konstig anledning. Inte mig emot. Jag älskar att fira saker!

6 kommentarer:

Marie KJ sa...

Ja , vad vet vi om morgondagen? Man blir kanske inte äldre än 45, men man Kabul bli 99 år också. Cape Diem! Säger hon som planerar långt i framtiden och mycket svårt att fånga nuet. Men jag övar!

Anna sa...

Tänk att behöva skriva ett sådant statusmeddelande. Kan inte ens sätta mig in hur överjävligt det skulle kännas.

Ikväll kramas vi lite extra allihopa. Puss på er.

Lotta sa...

Men så sorgligt. Om morgondagen vet vi som sagt ingenting.

Kram

mamma/sväris sa...

Livet är verkligen inte rättvist. Det låter hårt med det andra som har förtjänat det i Norge som har 77 liv på sitt samvete (om han nu har något).
Kramar till er där under

mamma/sväris sa...

Höstlikt och vackert i Sydney.

Gun sa...

Usch vad jobbigt. Så himla dumt med sjukdomar som inte går att bota. Tankarna går till alla hennes nära och kära. Min Annas svägerska ligger också på hospice, mycket tungt för henne och familjen. Vi går på nålar och hoppar högt varje gång telefonen ringer. Mycket tungt. Skickar lång varm kram med massor av kärlek till er