Ösregn

Onsdag

I natt sov inte Pontus många timmar. Han låg och tänkte på nya skolan och kunde inte somna. Ni vet den där känslan när man blir frustrerad över att man inte kan sova och därför inte heller kommer till ro. Även om man har fått en massa nya kompisar från skolan på Facebook så betyder det ju inte att man känner dem efter bara en dag.

När han steg upp imorse såg han ut som en ledsen hund. Axlarna slokade och han gjorde sin frukost i tystnad. Efter ett tag blev det dock bättre och när Åsa och han hade sällskap ut ur huset var hans bra humör tillbaka. Han ringde sen till Åsa från bussen och sa att allt kändes väldigt bra igen. Som förälder är man bara så tacksam att man har en son som kan berätta hur han känner både när det gäller dåliga och bra saker.

Idag har det REGNAT. Åsa steg ur bussen i stan och gick den vanliga promenaden till jobbet. Paraplyet kändes nästan onödigt då det regnade horisontellt och när Åsa kom fram till George Street insåg hon att den gatan snarare var en flod än en väg. När hon skulle korsa gatan kom det en buss i full fart. Hon hann inte backa de nödvändiga fem meter som hade behövts för att inte bli totalt nerstänkt. Som en blöt hund stod hon och ett antal andra vid sidan om vägen och tittade efter bussen. När hon kom till kontoret var byxorna så blöta att det droppade om dem. Hennes kläder torkade inte förrän mitt på dagen.

Vi har bara två paraplyer i vår familj. Lill-Åsa var då tacksam för sin 40-årspresent och satte på sig sitt fina regnställ imorse så att Åsa och Pontus kunde ta paraplyerna. Tyvärr fick inte hennes gummistövlar med dödskallarna plats i flyttkartongerna så nya gumboots (som det heter i Australien) måste nog inköpas. Jävlar vad det regnade imorse.

Lill-Åsa blev inte sparkad idag. Tvärtom blev hon prisad för att hon var ärlig och berättade som det var. Inom 2-4 veckor kommer det att anställas ytterligare en co-ordinator. Dessutom kommer Lill-Åsa att få byta distrikt och kunder och kommer nu få ansvara för områden som hon knatat runt i och känner till. Nej Anna, Lill-Åsa kommer inte ta över ditt område men mycket händer på jobbet och tyvärr kommer du kanske inte ha Carolyn som kontaktperson men det kommer nog bli bra ändå. Naturligtvis är all information som du läser på vår blogg ingenting som du har en aning om när du pratar med folk från ESP :)
Lill-Åsa ser fram emot att träffa dig imorgon när du kommer till kontoret för utbildning.

När Pontus kom hem från skolan idag var han jätteglad och berättade en massa om vad som hänt under dagen. Oj vad intressant det är att äta middag och höra på hans historier. Han berättade bland annat att de under mattelektionen fått göra en test för att avgöra vilken mattegrupp de ska höra till och att det gick väldigt bra.

Här sitter Pontus i tröjan som de har på sig på onsdagar då de har gympa. Lill-Åsa gör ingen gympa i de kläder hon har på sig.

Vi vuxna ser fram emot helgen men Pontus tycker att livet i skolan lockar och att helgen inte längre har samma dragningskraft.
Kan man ge bättre betyg till South Sydney High School?