Pingvinfamiljen

Naxos under my skin

(Lill-Åsa skriver)

Bara för att jag fick sova hur länge som helst vaknade jag före sju när Åsa gick upp, typiskt. Jag kunde ju dock ligga kvar i sängen och dra mig och det är ju inte helt fel. Efter att jag hade vinkat adjö till min hustru så gick jag och DN tillbaka till sängen och bara njöt.

Efter en delikat frukost tog jag hand om min lilla tå. På den sista barfotapromenaden på Naxos, för ca två veckor sen, klev jag nämligen på något vasst och fick in två stycken ca halvkilometers stickor i tån och de vill fortfarande inte komma ut. Det var då Åsa kom på att jag hade Naxos under my skin. Fyndigt! I söndags fick jag en Aloe Vera gel av min storasyster Gun som hon har köpt i Australien, så nu kanske stickan blir skraj och åker ut. Annars kan man ju alltid amputera.

Solen sken och det såg ut att vara ett underbart väder för en promenad idag. Jag skulle ju fota alla de nya husen som byggs runt omkring Hägersten, så jag slängde mig ut i hösten. Satan så kallt det var!!! När jag var i höjd med Telefonplan så hade jag tappat både mina öron och ett antal viktiga fingrar.

Det här bygget var ju så gott som klart när vi åkte. Det ligger i Hökmossen precis nedanför oss. garaget och allt annat är dock nytt.

Precis efter detta hus fanns det en husgrund när vi åkte som jag trodde skulle bli cykelförråd. Jösses så fel jag hade. Det bidde ett radhus.

Vid midsommarkransen (Tellusborgsvägen), så byggs det också för fulla muggar...

Midsommarkransen A-lag har tydligen gått in för säsongen. Hejdå, hoppas vi ses i vår.

Vid det här laget hade mina lår börjat domna av också, så jag ökade på tempot en aning. I höjd med golfbanan på Personnevägen har det poppat upp några hus precis ovanför golfbanan. Dessa hus borde då logiskt sett ligga på Åsen.

Sedan passerade jag fotbollsplanerna, som så riktigt ligger i höjd med bensinmacken på Personnevägen. Inte en huligan så långt öga kunde nå. Mitt emot badhuset byggs det. Jag vet inte vad det ska bli. Kanske en rodelbana. Det skulle ju vara kul. Jag satsar nog dock mina pengar på hus.

När jag senare på dagen skulle gå ut med soporna så knackade den här spindeln mig på axeln.

Den var helt sjukt stor och på bilden ser ni spindeln flytta på tidningsinsamlingen några meter till vänster. Den hade en lika stor fru som satt i hörnet och skrattade rått. Bloggning är nog bra för mig, för i ren chock plockade jag fram kameran och fotade den, istället för att skrikandes springa därifrån.

På söndag fyller ju Pontus år, så idag åkte jag en sväng till Kungens kurva för att köpa presenter. I år har vi inhandlat alla hans presenter här!

Närå, skulle bara kolla om han läser bloggen när han är hemma hos Asplunds...