Gummibröllop

Torsdag och vår bröllopsdag

När man firar sin åttonde bröllopsdag som vi gör idag kallas det gummibröllop.

När Åsa slutade på sitt förra jobb fick hon som avskedspresent ett presentkort på en trerätterslunch med vin på restaurant 360 uppe i Sydney Tower. När ska man använda ett sånt presentkort om inte på vår bröllopsdag. Hon hade inte kunnat få en bättre present då man vill unna sig något speciellt på denna dag.
Vi åkte hiss 260 meter rakt upp i luften och man fick lite lock i öronen.

Imorse när vi skulle gå dit insåg vi att Lill-Åsa inte har några finkläder över huvudet taget. Vi tyckte inte att stora thailandsshorts och en solkig T-shirt passade in däruppe bland molnen. Det blev därför lite akutshopping innan lunchen.

Lill-Åsas nya outfit inhandlat på Country Road och Sportgirl.
 

Tyvärr var det lite molnigt idag men vi hade ändå fin utsikt från vårt bord för två.
Åsa invigde den ena uppsydda kjolen och blusen från Esprit.
 

På en timme snurrar restaurangen ett varv. Efter två varv vet man att det är dags att runda av.
Vi såg husen och området där vi betalade depositionen och vi har redan börjat prata om det som vårt nya hem så nu får ni hålla tummarna för att vi får den.

Ett bekant hus mellan skyskraporna.

Lunchen började med bubbligt.
 

Lill-Åsa köpte även nya solglasögon idag som hon poserade med :)
 

Sen kom våra förrätter.
Det här är tonfisk på sparris. Yummi.
 

Lill-Åsa åt fiskbullar i hummersås. Närå. Det var skitgott och bestod av pilgrimsmusslor och en vörstingräka i en mumsig sås.
 

Den bästa med hela lunchen var att portionerna var så lagom stora så att man faktiskt kunde äta upp allting på tallriken. Det var nästan så att vi slickade dem.

Till huvudrätt åt Åsa lax med en sås som bara kan beskrivas med ett ord. Len.
 

Lill-Åsa åt barramundi som är en australiensisk fisk i abborrfamiljen och som kan bli upp till 2 meter lång. Det var bland det godaste fisk hon ätit.

Vår servitör erbjöd sig att fotografera oss tre.
 

Paret vid bordet bredvid fnissade till när Gunilla hoppade upp i fönstret och servitören frågade vad hon heter. Gunilla blev så blyg så hon tappade helt talförmågan.
 

Lill-Åsas chokladmoussefterrätt.
 

Åsa beställde in en ostbricka.
 

Vi har ju förmånen att alltid fira vår bröllopsdag när irländarna firar som mest, nämligen på S:t Patrick’s day.

Vi var därför tvungna att söka upp irländsk pub. Vi frågade servitören uppe i tornet som tipsade om en i korsningen George och King.
 

När vi gifte oss tänkte vi inte ens på vilken dag vi hade valt utan det var först året efter när vi firade denna dag i New York som ljuset gick upp.
 

Karim fullständigt älskar irländsk musik.
Här kommer ett filmklipp till dig.

Åsa har inte fått en leverfläck på kinden utan en treklöver.

Stället var fullt med folk i gröna hattar och alla drack Guinness och stämningen var mycket god.
 

Efter denna pint åkte vi hem till Potts Point. Imorgon är det dags att flytta. Det här stället var för dyrt att bo på över helgen så imorgon flyttar vi till en studio i Surry Hills. Billigare, fräschare (i alla fall enligt bilderna) och mer centralt. Konstigt.