Fåtöljelände, Kabul och tårar

Måndag

(Lilla Å skriver)

Igår var det personalmöte på Huddingehäktet, och fin människa som jag är, följde jag med chefen dit då det kunde vara bra att ha en transportplanerare (min nya jobbtitel, tror jag) med på mötet. Jag fick en liten guidning runt på häktet och hade chefen bestämt sig för att springa ifrån mig så är jag övertygad om att jag fortfarande hade virrat omkring i någonstans i korridorerna. Tror att de bygger häkten så där med flit så att ingen kan rymma. Min chef var dock snäll och sprang aldrig ifrån mig.

Medan jag spenderade min tid på Huddingehäktet var Björn snäll och skjutsade Åsa och Pontus till Jysk. Vi har ju ingen bil. Poppes mumsmumskudde (sacco-säck) har gått sönder så det stackars barnet har ingenstans att sitta bekvämt och titta på TV.  När jag kom hem vid ca 19.30 svors det en hel del. Fåtöljhelvetet hade gått sönder i frakten eller så var den trasig när de paketerade den. Min fru är stark som Hulken och envis som den värsta Åsna ni kan tänka er. Hon ryckte och skrek och simsalabim så såg den helt okej ut. Det är en fåtölj med massage i som Pontus har fått välja helt själv.

Tisdag

Tisdagen har Poppe spenderat i sin nya fåtölj. Han försökte gå ut en gång och cykla men det började regna så det blev inte mycket frisk luft. Han klagar dock inte.  Jag har varit ledig idag. Jag sov dock inte speciellt länge för jag blev alldeles för engagerad i stugbokning i Australien. Vi har ju börjat bokat lite stugor i samarbete med familjen Holmström för vår "roadtrip." Det skiljer ju rätt många timmar mellan Australien och Sverige nu så det är inte många timmar på dagen som man är vaken samtidigt för att prata ihop sig.  Det kommer nog bli hur bra som helst. Nu är det bara 46 dagar kvar!

Efter lite surfande och mailande var det dags för lite motion. Vi ska ju trots allt in i bikinisar/badbyxor snart. Det blev en timmes promenad i kylan och regnet. Jag tror fortfarande inte att jag har tinat upp. Måste ha klätt mig alldeles för lite…

Idag hade jag bestämt mig för att INTE vara hemmafru, så efter en varm dusch slog jag mig ner i TV-soffan. Först blev det två underbara avsnitt av "Hem till gården". Efter det blev det det tårar för första gången (men inte sista) idag. På "Ellen" idag handlade det massor om Ellen och Portias bröllop. De var så tokfina att tårarna rann.

Efter allt TV-tittande tyckte jag att det var dags att läsa ut min bok som jag började på för hundra år sedan. Det är inte för att "Flyga drake" är tråkig som jag inte har hunnit läsa den utan det har varit så mycket annat som har kommit ivägen. Jag vågar inte heller läsa på pendeltåg och tunnelbana för jag glömmer alltid att kliva av när jag läser. "Flyga drake” är fruktansvärd och fruktansvärt bra. Tårarna rann här för andra gången idag och nu börjar jag nog se lite små pluffsig ut, misstänker jag.

Efter allt gråteri kände jag mig nästan lite smådeppad och kände att jag var tvungen att ta tag i mitt liv. Så det fick bli en sväng till förrådet :)

Sedan chattade jag med min fru om att vi borde fira att vi inte bor i Afganistan omgivna av Talibaner och att vi är friska och krya. Hon höll fullständigt med mig så då fick det bli en sväng upp till ICA och blomsteraffären. Jag vet faktiskt inte när det blir mörkt nu, men så här ser det ut klockan 17.00 när man går upp till ICA i alla fall. Har nu fått veta av min fru att det började skymma klockan 15.30.

Det var det här som jag hämtade på förrådet. Mössor och vantar…

Blomsteraffären var inte bra. De har fått nya ägare och det stank rök när man kom in och de hade en massa fula rosa blommor. Jag tycker inte om rosa. För den här (enkla måste jag säga) buketten tog de 160 kr för. Fy farao. Tycker nästan att den luktar rök dessutom, men det är nog bara psykiskt.

Och för er som undrar vad som händer i söderort, så kan ni här se rubrikerna i mitt i.