Phi Phi

Onsdag kväll

Pontus fick välja middagsställe igår och valde då den feta apan.
Killen som står i baren är så väldigt sympatisk och man känner sig alltid välkommen.

Att de dessutom har ett biljardbord gör ju inte saken sämre. Åsa börjar bli skaplig nu efter lite coachning av sonen.

Torsdag

Den första gången vi åkte på en båtuflykt 2010, hann vi inte ens sätta på frukostäggen då de kom så mycket för tidigt och hämtade upp oss.

Andra gången hann vi nog koka dem men dock inte äta dem.

Imorse hade vi bestämt oss för att vi skulle få i oss ägghelvetet. Med nästan lite panik i blicken slängde vi i oss frukosten och vi hann nästan… Ett halvt ägg hann vi få ner innan de kom en kvart för tidigt. Charmigt.

Vi hämtade upp ett annat par innan vi åkte ner på stranden för att vänta på båten som skulle ta oss till Phi Phi.

Vi kunde inte ta ögonen ifrån den här lilla skruttan som sprang omkring på stranden med sin storebror. Vi tror att de thailändska skolorna har lov just nu då de flesta barn i skolåldern ligger i havet på dagarna.

Sen kom båten. Vi hoppade på tillsammans med en himla massa nationaliteterna. Det var folk från Mexico, USA, Kanada, Portugal, Italien, Spanien, Tyskland, England, Tjeckien och Thailand. Vi var de enda svenskarna. Det blir ju lite roligare då eftersom man har ett eget språk och kan prata om alla utan att någon förstår. Förhoppningsvis.

45 minuter senare närmade vi oss Phi Phi.

Vår guide var en thaiversion av Eddie Murphy.

Vi fick gå iland på Maya Beach där ju filmen The Beach spelades in. När vi närmade oss stranden sa Eddie, look ants! Han syftade på alla människor som kryllade på stranden.

Nu ser man inte riktigt det på det här fotot men det var väldigt mycket folk på stranden. Inte riktigt vår grej men kul att ha varit där.

Vi lämnade fort stranden och gick en liten promenad inåt ön.

Där stötte vi på en krabba i ett träd.

Vi hade också tänkt ställa upp oss i den här formationen men vi hittade inga som ville stå längst ner.

Sen snorklade vi. Fiskarna simmade runt oss helt oblyga. Det känns nästan som att de är lite nyfikna på en.

Nästa stopp var sen Bamboo Island där det var dags för lunch. Kändes skönt att allt var sig likt. Massaman curry och iskall Cola.

Stoppet efter det var Phi Phi Don som är huvudön. Det är där alla turister håller till.

Alla som vi känner som har åkt dit har blivit besvikna då de varit där innan det hunnit bli så exploaterat.
Nu var vi bara där en timme och gick runt men vi blev ändå positivt överraskade. Visst är det trångt och mycket folk men det känns fortfarande thailändskt.

Vi tror att vi har en ganska bra jämförelse. Vi ser Phi Phi som Thailands Mykonos. Koh Lanta är i så fall Naxos eller någon annan ö som är mer äkta.

En annan sak som är annorlunda här är att man inte kan köra moped på Phi Phi utan alla tar sig runt på cyklar eller till fots. Det var liksom bara sandvägar vilket ju också är charmigt.

Men vi skulle nog kunna tänka oss ett par dagar här nästa gång vi är på en thaimout på Koh Lanta…

Tänk om det här skulle funka. Vilken storsäljare!

Sedan gick vi tillbaka mot båten för att åka hem till lugna och sköna Koh Lanta.