Innan det var dags för att gå ut på middag skrev Pontus en sida i sin dagbok. Det är ju inte direkt så att han gör det frivilligt men det är inte helt fel med lite skrivträning även under sommarlovet.
Under tiden satt vi i poolbaren och drack ett tokäckligt vitt (pissgult) vin.
Efter att vi inte lyckats med att dricka upp vinet gick vi efter stranden ner mot "den bästa grekiska maten på Naxos" enligt Lotta på East West.
Solen höll precis på att gå ner. Ett helt fantastiskt ljus.
Vi blev alla väldigt kära i denna lilla varelse.
Imorse när vi steg utanför dörren kände vi att temperaturen stigit ett antal grader. Termometern visade hela 35 grader. Poppe är inte alltför förtjust att åka vespa längs slingriga vägar på branta bergssidor så han avböjde därför att följa med. Efter en sen frukost lämnade vi därför lunchpengar till honom och slängde oss på vesporna.
Efter en bit passerade vi en typ av parkeringsficka som nu hade fått en sevärdhetsskylt som inte tidigare har funnits där. Vi ville ju inte missa något så vi backade tillbaka vesporna och läste. Tydligen skulle det finnas vattenledningar från långt före när Mr Jesus levde, bara 50 meter längre fram…
…och här är de. 11 km vattenledningar gjorda i keramik som ska har gått ända ner till Naxos stad för mycket länge sedan.
Vi har många gånger åkt förbi en kyrkogård som ligger högt upp och precis i en skarp kurva. Idag kände vi att det var dags att vara lite kyrkliga så vi hoppade av mopparna och gick trappstegen upp mot kyrkogården. Här vill vi båda ligga när det väl är dags att trilla av pinn.
De som ligger här har en helt fantastisk utsikt. Inte för att de kanske direkt kan njuta av den men besökarna kan ju det i alla fall. Varje gravsten har ett litet skåp med glaslucka där det står ett foto på den som dött. Känns personligt på något vis.
Sedan åkte vi på vätskepaus i Kinidaros.
Vi satte oss bland avslappnade greker och njöt av en gudomlig frappe och en Amstel som var så kall så att läpparna höll på att frysa fast i glaset.
Vi satt en bra stund och njöt av att studera vardagslivet i denna by. Den här lille killen satt länge för sig själv i skuggan i busskuren och bara existerade. Ganska skön sysselsättning i värmen.
Vi blev inte så sugna på boiled goat utan åkte vidare i jakt på lunchställe.
Förra gången vi var här hittade vi en jättemysig by där de höll med vintillverkning för fulla muggar. Vi ville hitta dit men kom inte alls ihåg vad byn hette. När vi kom upp till den här utsikten insåg vi att vi hittat rätt. Lycka!
Vi njöt av lunchen i den lilla sömniga byn innan vi slingrade oss nerför de branta backarna tillbaka mot Prokopios.
2 kommentarer:
tack för att du delade med dig av så underbara bilder!
HALLOJ!
Varje gång jag öppnar er blogg så får man nästan ångest över att ännu en dag har gått.
Man riktigt känner hur mycket ni njuter och stortrivs.
Vad man slås mest av tycker jag på varje bild är de underbara färgkontrasterna på husen. Så vackert!!
Stor puss och kram
Anna
Skicka en kommentar