Lill-Åsa drar till havs

Vi hade tänkt prova på en mexikanare i Prokopios, Mojito, där vi tidigare tagit en drink. Men när vi kom dit möttes vi av dunkadunka och hippa människor. Det kändes inte som ett middagsställe och vi gick därför till stället bredvid, La Trattoria som var italiensk och mycket lugnt och mysigt.

Åsa som mått dåligt hela dagen med konstig huvudvärk och illamående började känna sig bättre framåt kvällen.

Lill-Åsa mådde bra men inser att hon måste göra något åt ölkaggen och dubbelhakorna när hon kommer hem. Hon hade även svårt att välja vilken av dessa två bilder som blev bäst…

… så vi la därför in bägge.

Vi avslutade kvällen i vanlig ordning med kortspel på terrassen. Vi hann med både sjuan, 500 och vändtia innan vi kröp i säng.

Åsa vaknade upp med huvudvärk även denna dag. Antingen är det för hård kudde eller också är det pure ångest över att semestern snart är slut och jobb väntar på måndag.

Den sista lunchen intogs hos tyskan på tavernan bakom Pontus. Åsa mådde så illa så att hon var osäker på om hon skulle få i sig någon lunch men efter lite kämpande gick det hyfsat. Vi sa hejdå till tyskan och hon önskade oss välkomna snart igen.

Lill-Åsa hoppade på luftmadrassen som är genomskinlig och låg och flöt och spanade efter hajar, krokodiler, bläckfiskar och sköldpaddor men hittade bara grå fiskar. Inte ens den minsta lilla delfin hittade hon. Vinden var lite otäck då hon snabbt drogs ut till havs på några få minuter.

Nu har vi precis packat ihop våra saker då bussen går tidigt som attan i morgon. Klockan 06.10 blir vi hämtade för att ta bussen till hamnen där vi ska hoppa på färjan till Santorini. Flyget lyfter därifrån klockan 14.30 och vi är hemma på Arlanda vid 17.30-tiden.

       
För att få ut så mycket som möjligt av sista kvällen och dämpa åka-hem-ångesten ska vi gå på bio ikväll. Vi ska se en film som vi aldrig trodde att vi skulle se på bio, The Hangover. Vi hade tänkt se Duplicate men då vi hörde av familjen Holmström att den var lite jobbig att hänga med i så väljer vi att se en film som nog inte kräver så hög IQ.

Vi bloggar nog igen först på söndag och då kanske vi även bjuder på några korta filmsnuttar från resan.

Tack till alla er som kommenterat!
Sååå roligt att få respons på det vi skriver.

Vi är nu stolta ägare av Texas

Lill-Åsa hade spanat in en taverna här i Prokopios som man passerar på väg in mot stan. Det har alltid varit fullt med folk där när vi kört förbi på kvällstid. Igår var det dags att prova stället.

Vi tog vesporna dit då det kändes bättre än att gå längs de mörka vägarna utan tillstymmelse till trottoar. Vi glömde nämligen våra reflexer hemma.
Spana in den charmiga parkeringen under träden.

På baksidan av tavernan var det värsta djurlivet. Vilken utsikt de har, de små liven.

Vi var naturligtvis tvungna att hälsa på alla djuren innan vi satte oss till bords.

Bland alla backar, hinkar och slangar sprang det katter, tuppar och hönor. That’s Greece.

Det var inte bara ca 10 katter på restaurangen utan även fullt med folk. Pontus blev lite fascinerad av en servitör som var typ 10 år och sprang hela kvällen och dukade och dukade av. Hur får man ungar att jobba så?

När vi ätit och druckit kändes det bekvämt att ta vesporna nerför backen hemåt.

2 minuter senare satt vi på vår terrass. Vi har glömt att skriva om hur billigt det är i vår poolbar här på hotellet. De brukar ju kunna ta ut saftiga priser i poolbarer men inte här, inte. Vad sägs om en halvliter öl för 1,50 EUR? Eller en cheeseburgare för 2 EUR. I priset ingår då även…

…hela Texas.

Igår köpte vi grekiskt tuggummi som har så fina förpackningar så att vi inte ens vill tugga på dem. Prydnadstuggummin helt enkelt.

Något som kanske inte är fullt lika vackert är konsten på våra hotellväggar. Ingen risk att folk ska packa ner dessa tavlor i resväskan innan de checkar ut.
        

Idag blev det en dag på Aqua Fun. Det blev dock inte så många åk för Pontus då han var lite mör i rumpan sen sist. Vi vuxna njöt av solsängar och av våra bra böcker. Pontus låg mest och filosoferade.

Παρακαλώ (uttalas parakalååå)

Så var det dags för EastWest för sista gången för den här gången.
Det känns lite vemodigt men vi försökte inte tänka på det när vi satt där och åt och drack gott. Pontus fick en present av dem och vi fick gratis vin. Man tackar!

Igår var dagen då alla turister kom till Naxos! Det bara smällde till. Poff och så var alla människor där. Nästan lite känsla av klaustrofobi på hamnpromenaden men vi är glada för alla som driver någon form av verksamhet här på Naxos. De måste ju trots allt leva på sommarintäkterna året runt.

Vi lämnade hamnen och smög in i de trånga gränderna i gamla stan.

Katter och Grekland är en klassisk mix.

På Naxos café var det knökfullt. Vi lyckades dock hitta ett litet bord för oss tre.

Gamla stan är som en enda labyrint och Pontus är den som har bäst koll på alla gränder och skrymslen.

Pontus älskade sin present från EastWest och bytte därför om. På vägen hem gick vi förbi Lotta & Co för att Pontus ville visa upp sig. De erbjöd honom jobb så nu blir vi kvar här på Naxos :)
Närå, han måste vara 18 för att få jobba där…

Eftersom vi tidigare besökt den södra delen av Plaka var det idag dags att sola och bada vid den norra.

Här, familjen Holmström, skulle ni kunna bo! En stor camping precis vid havet. Fast i och för sig, den dagen vi köper hus här kan ni ju bo hos oss. Kostas har hittat ett hus till oss för 70 000 EUR. Som hittat!

Åsa och Pontus svalkar sig efter en match strandtennis.

Man kan riktigt se att greklandstempot har infunnit sig.

Det här är utsikten som Poppe och Lill-Åsa njuter av på fotot ovan. Vi skulle egentligen ha ätit där under träden men vi höll på att blåsa bort. Fjäderlätta som vi är :)

Pontus tyckte att denna väderkvarn skulle bli ett fint foto. Vi kan bara hålla med.

Vi stannade vid Agia Anna på vägen.

Och slank in på Banana on the beach.
Pontus är allt ett riktigt ljushuvud, han.

Lollo, this one is for you. Greklands svar på Marcus Schenkenberg. Han var faktiskt ännu snyggare utan solglasögonen. Vi kan kan även intyga att bakom skärmen döljer sig en tvättbräda.

När vi kom hem till hotellet höll Åsa på att köra på den här lilla sötnosen. Vi tror att hon satt och väntade på att bli upphämtad. Fast hon såg lite nedstämd ut. Hon kunde heller ingen engelska eller svenska och vår grekiska är ju minst sagt rostig. Hon förstod παρακαλώ men i och med det dog diskussionen ut. Åsa gick och tittade till henne en stund senare och hon har fortfarande inte blivit upphämtad med ställt sig i skuggan.

Soltroll och färsköl

Det var ingen pjåkig väg att gå till tavernan där Kostas jobbar. Vi gick längs Agia Annas strand och njöt av solnedgång och havsbrus.

Bakom Pontus ser man tavernan där Kostas jobbar.

Vi åt god mat och fortsatte att njuta av det vackra utanför. Vi satt i närheten av ett svenskt par som började prata med oss. De tyckte att grekerna på Naxos var snåla med att bjuda på gratisdryck eller efterrätt. De hade varit mycket på Kreta och Cypern tidigare och där fick de alltid gratissaker. Vi tycker att de ska åka tillbaka till Kreta och betala mer för maten så kan de få sina gratisdrinkar. Vi föredrar att betala mindre och i så fall köpa vår egen ouzo. Dessutom slipper man på så vis problemet med att få i sig eller hitta en blomkruka som vill bli vattnad med lite raki.

Kostas berättade mer om sitt liv igår än vi hört tidigare. Hans mamma dog i barnsäng när han föddes och hans pappa har tydligen aldrig riktigt älskat Kostas eftersom han orsakade fruns död. Hemskt! Kostas flyttade hemifrån när han var 14 år och har sen dess alltid haft ett stort kärleksbehov. Nu är det fixat. Han är nygift med en 25-årig pingla och själv är han 47 år. Han blev bonuspappa på köpet till en 9-åring. Vi är så glada för hans skull.

Här har vi då Mr Kostas. Det ser ut som att Lill-Åsa boxar honom i magen men så var det nog inte.

Poppe ville ha lite egentid idag och föreslog att vi skulle ta en moppetur. Lydiga som vi är begav vi oss söderut till Alyko.

Man måste ha solskyddsfaktor på läpparna annars kommer soltrollen och äter upp dem.

När vi parkerade mopparna extraknäckte Lill-Åsa som naturfotograf.

Det är så vackert här så att det nästan gör ont. Tyvärr går det inte att förmedla med kameran. Vattnet är ljusblått, grönt, och mörkblått och jätteblött.

Gunilla såg sin chans att klättra lite i berg medan vi solade. Helt utan livlinor. En gång ramlade hon ner. Tur att hon har hjälm. Hon slog sig bara lite i svanskotan.

På vägen hem stannade vi på en taverna av det mer lyxiga slaget. Stället kör ekologisk mat och dryck. Vi provade en färsköl från Grekland som heter Piraiki.

Vi åkte sen hem och hade poolstund med Pontus.

2009 års fulaste badbyxor

En strand som vi hittills har försummat den här resan är S:t George inne i Naxos stad. Eftersom Naxos för oss är som att komma hem, är det vissa ställen som bara måste besökas. Ett utav de ställen är Finikas där man kan sitta i solstolar med fötterna i den pudermjuka sanden.
It’s like magic. Vi vuxna bodde på ett hotell som ligger ett stenkast härifrån när vi båtluffade i september 2005.

Behöver vi förklara varför vi ville återvända till detta ställe?
Vi satt som domare på en tennismatch då det var två franska tjejer som var duktiga på strandtennis. Våra huvuden gick från sida till sida. Vi saknar inte ens TV när vi är på Naxos. Vi som annars är såna TV-freakar.

När vi satt där passerade vinnaren i tävlingen "2009 års fulaste badbyxor". Klicka gärna på bilden så att den öppnas i större format. Badbyxorna har motiv av en solnedgång. Tänk fototapet från 70-talet. Var glada att ni slipper se framsidan på karln.

Vi gick sen längs stranden vidare till La Plaza då Poppe var lite pizzasugen. Dock fick vi inte i oss en bråkdel av pizzorna då de var helt överlastade med ost. Gott men mäktigt.

Pontus fångade solnedgången.

Då Georgestranden visade sig från sin positiva sida igår blev vi lite sugna på att även tillbringa dagen här. Där finns vågor som Poppe roade sig i.

Ett annat av våra favoritställen på Georgestranden är La Strata som spelar loungemusik och har grymt sköna soffor i skuggan. Där satt vi länge och väntade på maten. De hade strulat till det lite mer vår beställning.

Men vad gör det att man måste vänta en extra stund på maten när man kan sitta med tårna i sanden och ha den här utsikten. Vi börjar komma in i det grekiska tempot nu.

På vägen hem stannade vi på vår affär och handlade lite frulle mm. Vi köpte också en luftmadrass som vi har lekt med i poolen under eftermiddagen. Vi valde en bild av Pontus på luftmadrassen.
Konstigt va?