Den stora städdagen

Efter 09.00-nyheterna satte vi igång operation städa-inför-visning. Det stora projektet var kanske klädkammaren som behövde en rejäl ansiktslyftning.
Åsa tog tag i det projektet medan Lill-Åsa putsade fönster, lister, element, dammsög och putsade och fejade.

Så här såg Åsas projekt ut innan hon började.

Lill-Åsa putsar och fejar medan gardinerna snurrar i någon av de fem tvättmaskiner som gått idag.

Dagens röjning av klädkammaren resulterade i 7 påsar som ska lämnas in på Stadsmissionen imorgon. Det blir lite enklare att rensa bland kläderna när man tänker om de ska med i resväskan till Australien eller inte. Hoppas att det blir en mild vinter för vi kommer gå väldigt tunt klädda i vinter :)
Lill-Åsa målar upp en bild att fattiga människor ska springa runt i våra kläder. Det blir så mycket roligare då. Lite Karl Bertil Jonssons julafton över det hela. Ni kan väl tänka er vad fin Pundar-Lisa ska bli i Åsas gamla topp med paljetter.

Så här blev i alla fall klädkammaren när den blev klar. En klar förbättring tycker vi och vi hoppas att vår mäklare ska bli nöjd över vår insats inför morgondagens visning.

Klockan 17.30 var vi äntligen klara. Vi har inte ens brutit för lunch utan tog en Nutrilett-lunch på stående fot. Vi ville inte förlora en enda minut. Nu har vi bara lite småputsning att göra imorgon förmiddag innan folket kommer med stora plånböckerna ;)

Nu sitter vi med ömma ryggar och njuter av ett glas rött. Snart ska vi få krypa ner i en renbäddad säng i ett extremt rent hem. Det är en lyx!

Life is too bloody short…

säger kvinnorna utan karaktär.

Vi har nu fastat i nästan 5 dagar. Om Lill-Åsa hade fått bestämma hade vi gett upp redan i onsdags men det fick hon inte. Livet är helt enkelt inte roligt utan mat. Veckan har ändå gått ganska bra men så blev det fredag även denna vecka. Vår guru Marie har varnat just för fredagen eftersom det är den svåraste dagen i veckan. Vi planerade ett biobesök för att slippa komma hem och påminnas om hur man brukar tillbringa en fredag, nämligen med mat och vin. Den filmen vi ville se har gått på bio ett tag så den gick bara på konstiga tider och konstiga ställen. Vem vill åka till Lidingö för att få gå på bio klockan 18.00?

Vi skyller därför på SF för att vi nu ätit en liten men naggande god middag. Till det, ett glas vin. Fan, vad livet är underbart när man får tugga!

Vi är fulla av beundran för Marie som på söndag har kört den här dieten i hela fyra veckor.
Vi har i alla fall lyckats gå ner en del på de här 4,5 dagarna. Lill-Åsa, som måste ha varit rekordsvullen när hon vägde sig i måndags morse, har gått ner 3 kg och Åsa har tappat 2. Effektivt som satan.

Åsa kommer att fortsätta med påsarna dagtid en tid framöver och äta sunda middagar för att fortsätta med viktnedgången.
Lill-Åsa kommer att fortsätta köpa större kläder :)

Det enda som har upptagit våra tankar den här veckan (förutom mat) är visningen av lägenheten nu på söndag och måndag.
Hittills har hela 3191 personer tittat på vår annons på mäklarens hemsida. Någon utav dem borde ju komma och titta, tycker man. Förhoppningsvis någon med en tjock plånbok. Vi har ju som bekant världens bästa grannar och vi får ställa in allt vi behöver bli av med hos dem i helgen. De har dessutom redan haft halva Pontus rum inne i deras vardagsrum i en veckas tid. Imorgon blir det operation röjning i klädkammaren, fönstren ska putsas, gardinerna ska tvättas och strykas, golv ska skuras. Ja, som ni förstår blir det trångt inne hos grannarna.
Nu ska kolla på Robinson på TV4 Play då vi tycker att det programmet hör en fredag till. Torsdag, hur tänkte de då?

Vårt hus bland bergen

Det börjar likna ett hus. Vårt hus på Koh Lanta, alltså. Tydligen har det varit någon slags regnrekord denna lågsäsong och det har självklart påverkat byggandet.
I mitten av bilden ser ni själva ingången till huset och på vardera sidan av gången ligger de två sovrummen. Det här är troligen inte vårt hus eftersom alla sex hus är identiska förutom att en del hus har ett extra sovrum på övervåningen.

Visst kan man se att det börja likna den digitala bilden?

Vi trodde att badrummet skulle bli i grått kakel som på Lanta Loft men det blir vitt och det blir ju fint det också.

För åtta månader sen stod vi på platsen där vårt hus nu ligger. Thomas berättade om planerna och vi hade beslutsångest. Från beslutsångest till att vi tog beslutet att slå till, var det faktiskt inte så lång tid. Idag är vi väldigt glada för det beslutet.

Här bland bergen är vi om fyra månader ganska precis. Halleluja!

Planen är nu att beställa möbler på Index Livingmall på nätet och uppge numret till Annica som referens. Annica är ju den som driver bolaget som ska hyra ut vårt hus. Sen kommer vi få hjälp med montering och möblering. Annica kommer dessutom köpa allt annat som behövs för att göra det redo för uthyrning.
Tallrikar, brödrost, vattenkokare… ja ni fattar. 
Känns ganska smidigt.

Det går ju bra för Lill-Åsas syster Marie med hennes drickande :) Drickande av Nutrilett-shakes alltså.
Åsa har ju kört GI några veckor och gått ner några kilo men nu går det så segt neråt. Vi tänkte öka tempot lite och från imorgon och typ en vecka framåt ska vi prova på VLCD (Very Low Calorie Diet) och hoppas på att få se kilona rasa av oss. Vi hade tänkt 8 kg var på en vecka :)

Monks och middag hos Kocken

Torsdag

Vi hade stämt träff med Karin och Lennart på Monks på Munkbron i Gamla stan. På vägen dit träffade vi både Cathrine Kocken Berg och Miljöpartisten Maria Wetterstrand. Kul med en politiker som åker tunnelbana i verkligheten men det är ju inte mer än rätt när man företräder Miljöpartiet. Cathrine var också duktig och åkte miljövänligt.

Karin och Lill-Åsa beställde en varsin halvmeter öl. En smakbricka med 10 cl i varje glas. En del var goda, andra mindre så.
Karin och Lennart åt en varsin kastrull med musslor medan vi tittade på. Vi hade ätit en varsin kokt med bröd på vägen dit.

Det finns galet mycket öl på det här stället.

Baren.

Några som har druckit ur baren.

Ännu mer öl.

Kloka ord på vägen ut.

Fredag

Det här måste ha varit årtiondets snabbaste vecka. Det var måndag och sen var det fredag.
Denna fredag var vi bjudna hem till Cathrine på middag. Otroligt lyxigt efter en arbetsvecka att inte behöva ställa sig vid spisen.

Cathrine som ju inte gör så mycket annat än lagar mat på dagarna då hon jobbar som kock på en skola, fick ta med sig jobbet hem.

Hon lagar alltid väldigt god mat och igår var det kycklingfiléer, ugnspotatis, rödbetor från ugnen och ett curry-och olivsmör. Sagolikt.

Cathrine sliter medan Lill-Åsa sippar på vinet och flinar.

Cathrine hade tidigare i veckan varit på Chokladfestivalen på Nordiska museet och inhandlat efterrätten.

Efter denna händelserika vecka kände vi oss mosiga redan vid 21.30 och tackade för en mysig kväll och åkte hem och slängde oss i sängen.

Nu finns vår lägenhet på nätet!

Nu börjar det kännas verkligt att vi verkligen ska sälja vår lägenhet!

En lägenhet där Pontus bott i stort sett hela sitt liv, Åsa i 13,5 år och Lill-Åsa i 12.

Det känns som det är dags att röra på sig, faktiskt. Det är egentligen emot vår natur att vara rotade så länge på ett och samma ställe och vi tvivlar på att vi kommer att bo så länge någon annan stans i framtiden.

Men vi har trivts väldigt bra i vår tvåa och har självklart en hel massa minnen som utspelat sig inom dessa fyra väggar.

Pontus har gått ifrån att vara en liten plutt inte kunde säga R till att nu vara längre än oss båda och ha mansröst.
Vi två Åsor hade bland våra första dejter i denna lägenhet och nu har vi varit tillsammans i 12 hela år.

Nu ligger lägenheten ute på Erik Olssons hemsida om ni vill titta på alla bilder och läsa beskrivningen.

Australian pie

Tanken var att vi skulle blogga lite mer den här veckan. Men det händer så förbannat mycket just nu så det har faktiskt inte funnits tid.
I måndags ringde Åsa till vår mäklare Sanne på Erik Olsson för att stämma av lite. Det blev inte en avstämning utan ett avstamp. Vi tycker ju om när det händer saker och hon tyckte att vi skulle sälja redan nu med fotografering idag och visning söndag den 31 oktober. Tydligen är marknaden het nu och om vi inte skulle få det vi vill ha för lägenheten kan vi alltid försöka i januari igen. Som tur var har vi världens bästa mamma/svärmor som alltid ställer upp. Hon kom körandes i sin lilla röda med en fåtölj som vi behövde för att ha något på den plats där vår säng normalt står.
Så här blev det när vår säng försvann.

Karin körde oss även till IKEA där vi inhandlade mattor och en ny tavla samt skålen ni ser på hyllan med äpplen i. Karin är väldigt bra att ha med sig såna här gånger då hon är full av bra inredningsidéer.

När vi träffade vår mäklare första gången i somras tipsade hon oss om att göra om Pontus rum till ett vuxensovrum inför fotografering och visning. Vi är ju lydiga tjejer och har högsta respekt för proffs och som ni vet har vi ju målat om hans rum från Pepsi-blått till gråvitt.

Vi har de senaste två kvällarna gjort om hans pojkrum till ett vuxenrum.

Pojkrum

Vuxenrum

Simsalabim.

Fotona från dagens mäklarfotografering får ni se senare i veckan eller också kan ni gå in på Erik Olssons hemsida och kolla själva imorgon eller senast fredag. Buda gärna och vi vill ha många miljoner :)

En annan stor händelse i veckan är att våra biljetter till Thailand/Australien nu ÄNTLIGEN är bokade. Tiden för avresan har svängt från mars till juni till januari till mars till januari och nu blev det den 25 februari. Vi åker ner alla tre till huset på Koh Lanta och får 10 dagar tillsammans under sportlovet. Sen åker Poppe hem själv till Sverige medan vi är kvar ytterligare en vecka innan vi åker vidare mot Sydney.

Vi skulle ha firat biljettbokningen igår då det är ju en stor sak och vårt livs hittills största beslut. Tyvärr fanns det verkligen inte tid för det igår så nu tar vi igen det idag.

Dagen till ära blev det självklart en Australien-paj till middag.

En fängslande höstpromenad

Lördag

Världens bästa granne ringde på dörren igår kväll. Hon var solokvist då maken var på Ålandstur och hon undrade om vi inte skulle känna för ett glas bubbligt hos henne innan middagen.

Beslutet var ju inte speciellt svårt.

Rosa bubbligt, om damerna får välja.
 

Inget dumt sätt att börja firandet av vår 11-åriga förlovningsdag.
 

Dagen till ära hade Lill-Åsa på sig de nyinköpa jeansen.
 

Vi gick sen in till oss och lagade mat.
Här ser ni förrätten.
 

Kvicksilvret kröp under nollan igår kväll och vi under täcket.
 

Söndag

Vi tänkte att vi skulle göra en repris på det här med vackra höstpromenader. Vi tog tunnelbanan till Hornstull och gick över bron till Långholmen.
 

Vackert och höstigt.
 

Kan det bli mer svenskt?
 

Det är inte varje dag man tar en promenad på Långholmen men vi kan verkligen rekommendera det.
 

Höstlöven låg som en matta.
 

Tänk att det var så längesen som JAS störtade här. 1993, jösses vad tiden går.
 

Vacker folkhögskola.
 

Puben Finkan som ligger i själva fängelsebyggnaden.
 

Sen gjorde vi något som vi aldrig brukar göra. Vi gick på museum!
 

Åsa bredvid en låtsastjuv.
 

Riktigt intressant var det! Om Lill-Åsa hade jobbat inom Kriminalvården tidigare hade det nog varit här hon hade jobbat. Långholmen stängde så sent som 1975 då verksamheten helt flyttades över till Kronobergshäktet.
 

Bildade, steg vi ut i höstluften och passerade fotbollsplanen på Långholmen och det var då Lill-Åsa insåg att hon faktiskt varit här tidigare. Hon har nämligen stått i det där fotbollsmålet där borta.
 

Här ville vi ta en bild på kartan med det höstiga trädet i bakgrunden men tanten ville inte flytta på sig. Vi gav upp och tanten fick fastna på bilden. Hur länge kan man stirra på en karta?
 

Nöjda med dagens utflykt åkte vi hemåt igen.
 

För några veckor sen frågade Åsas mamma Karin oss om vi kunde fira jul ihop. Hon föreslog att vi kunde hyra ett hus någonstans. Vi har ju gjort det här förut en gång då vi åkte till Lismore på Irland och firade jul tillsammans. Det var en helt fantastisk jul. Helt befriad från julstress och krav.

Därför blir det nu Irland även över julen i år. Den här gången ska vi bo i en mysig by som heter Adare. Många av husen ser så här sockersöta ut med halmtak.

Huset vi har tänkt bo i har faktiskt ett riktigt tak och är beläget på en bondgård. 

Här står Karin utanför det hus som vi hyrde julen 2007. Då var hon rödhörig. Det är hon inte nu.

Vi ser fram emot mysiga promenader, pubar med värmande brasor, att sova middag, dricka irish coffee (för det måste man när man är på Irland) och ha långa och mysiga samtal.