En sjuk Maverick och vissen matte

Igår kväll när vi sa godnatt till katterna var allting normalt.
Maverick kände visst för ett bad.

Redan igår hade Lill-Åsa ont i halsen, kroppen och lederna och kände sig allmänt orkeslös.
Hon bestämde sig därför för att stanna hemma från jobbet idag.
En som inte heller mådde så bra var Maverick. Vi märkte direkt att han haltade på höger ben och inte ville sätta ner tassen.

Antingen har katterna legat så här och sovit…

…Men största delen av dagen har sjuklingarna legat i TV-rummet och kollat film. Ljudet av spinnande katter har låtit i hela lägenheten.

Maverick blev sämre och sämre under dagen och när Åsa kom hem från jobbet låg han helt orkeslös och hade varken ätit eller druckit på hela dagen.

Morris är dock pigg som en tok och är väldigt fascinerad av markören som åker över skärmen.

Vi hann bli riktigt oroliga över Maverick innan veterinären kom vid 20.30. När hon steg in i rummet där han låg så fräste han till rejält. Vi blev väldigt förvånade då han förut bara gjort det ett par gånger och då han känt sig trängd. Stackarn blev väl lite rädd för en främmande människa när man är så svag.
Hon konstaterade att han hade väldigt hög feber, 41 grader och normalt är lite drygt 38 för en liten kissemisse. Han var också väldigt röd i halsen.

Tydligen är inte Morris helt frisk han heller. Han är lite glansig i ögonen och är lite hostig men han är feberfri men det är ju lätt att bli smittad av brorsan. Nu går båda därför på antibiotika två gånger om dagen.
Maverick fick dessutom en magisk spruta för att ner febern. Vi tyckte att hon sa att den var anti-inflammatorisk men vi vet inte riktigt. Hon envisades ju med att prata engelska hela tiden :)

Eftersom Maverick inte hade ätit och druckit på hela dagen fick han vatten med honung i en spruta i munnen.
15 minuter efter att veterinären hade gått var Maverick på benen, började äta och sprang sen runt i lägenheten. En helt ny katt. Vi trodde inte våra ögon. Tänk om Lill-Åsa kunde få en sån spruta mot skiten hon har i kroppen.

Veterinären kommer hit imorgon igen för att kolla upp honom. Snacka om service. Vi har inte fått betala något än och vi vill inte fråga.

Veterinären berättade att det godaste katter vet är grillad kyckling och rå kängurufärs.
Lill-Åsa gick därför till Coles med telefonen på mute, för att köpa lite.

Under tiden höll Åsa på att tappa förståndet. Morris var helt borta!
Totalt letade vi nog i 30 minuter och katten helt var helt spårlöst försvunnen. Våra katter jamar inte så mycket som andra katter vi har träffat och vi hann bli ordentlig oroliga båda två.
Vi kröp på knä och vände på varenda penal men ingen Morris.
Till slut öppnade Åsa vårt smala skåp i hallen och där satt han!! I det skåpet hade vi hämtat en sak och han måste ha hoppat in snabbt som blixten innan Åsa stängde dörren.

Både katterna slukade kängurufärsen så det måste ha varit väldigt gott. Nu är resten infryst i små portionsförpackningar som de ska få vid festliga tillfällen.

De börjar verkligen utforska lägenheten nu och tar sig friheter.

Medan vi skriver det här springer de runt och jagar varandra. Uppför trappen, nerför trappen, ut i köket och sen runt igen. De smyger på varandra och verkar ha det galet kul.
Vi känner så hönsiga så vi är glada att det är katter vi har skaffat och inte barn… Vi hade varit alldeles för oroliga föräldrar.

Nu hoppas vi på att febern håller sig borta och att de är pigga båda två imorgon. Kanske sover vi båda två på badrumsgolvet i natt :)