Lill-Åsa trivs som fisken

Det här är första gången vi bloggar tillsammans på väldigt länge. När Lill-Åsa var hemmafru föll liksom bloggansvaret på henne. Nu när hon ju återigen är en heltidsarbetande yrkeskvinna delar vi självklart på ansvaret igen.

Tyvärr fick inte Lill-Åsa jobbet på Thai Airways men det betyder ju att hon nu kan jobba på läkarhögskolan (The Royal Australasian College of Physicians) där hon ju trivs så bra. Det är ju bara ett tillfälligt jobb och från början var det tre veckor, precis som förra året. Idag fick någon sparken så nu har Lill-Åsa jobb åtminstone till i mitten av juli. Förra året vid samma tid var det lite enklare sysslor men i år jobbar Lill-Åsa som resekoordinator på heltid. För att kort förklara jobbet så innebär det att hon ska boka in 150-200 läkare och professorer på 1-5 examinationer vilket innebär resor över hela landet med hotell. Mycket småpyssel och roligt. Hon har dessutom väldigt trevliga jobbarkompisar.

I morse när hon kom till jobbet låg det till exempel en mycket smaskig chokladkaka på skrivbordet från gulliga Sylvia.
Lill-Åsa hade lite karaktär så halva är kvar tills i morgon.

Bland det bästa med det här jobbet är Botanical Gardens. På 5 minuter tar hon sig med den uppvärmda lunchlådan till världens vackraste park. Där ligger hon på gräsmattan med en bok och njuter så att hon får rysningar på rumpan.

Efter jobbet idag träffades vi upp för en öl på 3 Wise Monkeys. När ölen var slut gick vi mot busshållplatsen vid Hyde Park.
När vi stod där och väntade fick Lill-Åsa syn på den här söta possumen i trädet precis bredvid. De är så himla söta och vi skulle gärna ta hem den men det får man nog inte. Lill-Åsa sprang dit och gav den äpplet som låg på marken som den säkert var ute efter.

Nu har vi njutit av kycklingfajitas och Pontus är i Bondi Junction med kompisar.
Snart är det fredag igen men vi njuter av vardagen så länge.

Orm och ännu en intervju

Lördag

Vi kände för en eftermiddagsdrink på det nyöppnade stället The Cookhouse här i Randwick. Mysig bar med trevlig personal.

De hade ingen vanlig fulöl, som jag brukar tycka bäst om så jag fick ta en finöl från något mindre bryggeri. Den slank ner den också.

Vi har varit lite trött på vår tavla i sovrummet då den har blivit lite utestående. Detta ser man ju varje gång man kommer in i rummet och passerar tavlan. I lördags köpte vi nya på Green Venus, som är en fin liten butik som ligger typ i vår port. Det blev tema flygbolag, vilket ju passar oss utmärkt.

Den sneda tavla fick åka upp på ovanvåningen då den gamla tavlan blivit blekt av solen och misshandlad av hantverkare. Nu när man bara ser tavlan framifrån ser man inte att den är lite sned. Nu skulle vi bara vilja ha en förvaringslåda till våra dynor…

Vi spenderade sen resten av kvällen framför "inför melodifestivalen".

Söndag

Åsa hade köpt ett sånt där erbjudande med billig mat på ett enklare ställe i La Perouse. Det är nog mycket greker som bor där får det finns många enklare ställen, typ Sibyllaställen, som är grekiska där. Vi skulle äta typ brunch men vi åkte lite tidigt så vi skulle hinna med att njuta av naturen lite först.

I början njöt vi jättemycket.

Tills jag höll på att kliva på den här rackaren. Vi har googlat på de olika ormarna i Australien och vi kom fram till att det måste vara en Brown Snake, eller en brunorm på svenska. Det är världens näst giftigaste landorm och den är tydligen väldigt aggressiv också. Vanligtvis när man träffar på en orm så slingrar de iväg fort som sjutton men den här, Charlie, flyttade sig bara en kort bit bredvid stigen. Där låg den sedan kvar och bara stirrade på oss.

Sedan var det väldigt svårt att njuta av naturen för min del. Jag hörde både det ena och andra i buskarna. Som tur var det inte långt till en väg så vi kunde ta den tillbaka till civilisationen. Sedan pratade jag om ormen Charlie hela dagen, i terapeutiskt syfte, så min fru nästan tröttnade på mig.

Ormar kan ju även klättra i träd och jag fick en längtan tillbaka till stan…

Men först skulle vi äta vår brunch. Den var enkel med god.

Sedan gick vi ner på stranden och satt oss och njöt av doften av havsluft.

Från södra Sydney tog vi sedan bussen och färjan till Kirribilli i norra Sydney. Där har vi inte varit sedan 26 december 2006, då vi var här på semester. Vi såg roliga ut redan då.

Inte en orm så långt ögat kan nå.

Det finns gott om folk med en stabil inkomst här tror vi.

Vi slank sedan in på en jättemysig pub/restaurang.

Sedan var klockan nästan kväll och dags att åka hem. De blev sedan lite ost, kex och vin framför Eurovision innan vi knoppade in.

Måndag

Min sista lediga måndag på ett tag. Får jag inte jobbet på Thai, så börjar jag på läkarhögskolan nästa måndag. Det är väldigt lyxigt att kunna vara hemma måndagar och tvätta och röja lite efter helgen.

Tisdag

Idag hade jag intervjun inne i stan på Thai Airways huvudkontor. Det blev värsta köbildningen och bussen stod typ stilla längs hela Elizabeth Street. Förbannat stressande när man har en intervjutid som närmar sig med stormsteg. När klockan var 9.28 slängde jag mig av bussen med kartan i telefonen i högsta hugg och sprang som om jag hade eld i arslet. 9.32 stod jag i receptionen och flåsade och som tur var så var tydligen Veronica också lite sen. Det var också en Melinda med och intervjuade från Thai. Många frågor hade de och det tog en hel timme. Det kändes som att det gick ganska bra, men det är helt omöjligt att svara på. Nu är det bara att vänta och se vad som händer.

Jag tyckte inte jag hade någon direkt brådska hem och gick därför runt i stan en stund innan jag åkte hem.

Ett par svängar till flygplatsen

Igår, torsdag efter städningen, hade jag inget planerat i min ganska så tomma kalender. Jag försökte begripa mig på kartan om hur jag skulle ta mig till fredagens intervju på flygplatsen, men gick bet. Sydney flygplats är enorm och det är ju inte roligt att springa runt den och leta innan man ska på intervju. Jag hade en bra bok så jag hoppade på buss 400 och åkte helt enkelt till flygplatsen för att kolla hur jag skulle hitta dit på fredagen. Det visade sig vara enkelt och boken blev färdigläst.

Idag var det ännu lättare att hitta dit ;) Jag hade en intervju klockan 11.00, med en Chris och en Tony som var himla trevliga båda två. Innan jag gick frågade Tony om jag skulle vara intresserad av att jobba på deras avdelning om jag inte får jobbet hos Thai Aircargo. Det jobbet skulle dock innebära att jobba varannan eller var tredje helg, så vi håller tummarna för Thai-jobbet. På tisdagsmorgon ska jag vidare på intervju nummer två på Thai Airways huvudkontor inne i stan.

Annars har det inte hänt så mycket här. Det råder lite extra ABBA-feber här nere i Oz just nu. Förklaringen till det är nog att det snart är Melodifestivalen i Europa och de tycks vara ganska intresserade av det. Dessutom var det en lång intervju med Agneta Fältskog i en stor morgontidning för några veckor sedan om att hon snart ska släppa en ny skiva. I morse var Bjorn Again, som är ett australiensiskt band som sjunger deras sånger, på Morgon-tv och alla blir helt till sig.

Om man skulle göra ett fruktdiagram på alla frukter jag ätit i mitt liv skulle jag gissa på att gröna äpple skulle uppta 80%. Grapefrukt är en frukt som inte en finns med i mitt fruktdiagram, blä.

Trevlig helg på er, och ha en trevlig 17 maj ni som väljer att fira som norrmännen. Jag har inte sett en endast norrman idag.

Mirakelpiller mot PMS och Thai Airways.

Tisdag

Igår när jag satt framför datorn fick jag den här meddelandet på Facebook från en kompis, Eva. Så gulligt att hon tänkte på mig när hon såg det.

Jag var snabb och skickade in min CV till henne med ett kort brev på svenska. Annorlunda att skriva jobbsökarbrev på svenska :).

En timme senare ringde det en trevlig tjej och pratade svenska. Jobbet låter kul och jag som dessutom har en svaghet för flygplatser. På fredag klockan 11 ska jag dit på intervju. Om jag inte får det blir det definitivt jobbet på läkarhögskolan. Tack alla snälla för hjälpen att välja det jobbet även om det var en kortare period än det andra.

Den här veckan har det kommit kall luft. Det känns helt underbart med torr kall luft och man kan få dra på sig tjocktröja och mysa.

På tal om något helt annat. Jag har sedan jag typ fick min mens haft en jävla PMS. Jag blir arg och alla runt omkring mig blir dumma i huvudet. Jag har provat varenda naturmedicin som finns, men de gör ingen nytta alls. För några år sedan började min fru, som lider av samma sak, äta små mirakelpiller, Celapram 10 mg. Hon äter dem bara mellan ägglossning och mens och hon blir hur snäll som helst. Jag provade dessa tabletter för några år sedan men jag fick en massa biverkningar. Jag sov i typ 24 timmar och saliven i munnen försvann och jag svettades som en tonårskille. För några veckor sedan var alla så där fruktansvärt dumma i huvudet igen och min fina fru föreslog då att jag skulle prova igen. Hon tyckte inte att det gjorde så mycket om jag skulle sova i 24 timmar…Den här gången funkade det mycket bättre och jag blev snäll och inte trött alls. Jag äter de bara i typ 5 dagar( för jag vet ju inte när min mens kommer eftersom jag gjort en hysterektomi.) Jag är helt fascinerad av att ett sånt litet piller kan göra en Åsa så snäll.

Onsdag

Idag hade jag en date med Anna vid Paddy's Markets, som är som en marknad vid China Town. Jag tyckte en promenad in till stan kunde få bli dagens promenad. Det är ju faktiskt bara 5,3 kilometer in till Central Station, som ligger precis i närheten. Här är jag fortfarande i Randwick.

Alison Road är kanske inte den roligast vägen att gå längs men om man stryker längs kanten på Centennial Park så blir det genast mycket roligare.

Sedan går man igenom Surry Hills

Sedan är man framme vid Central där jag träffade upp Anna och vi gick vidare till marknaden.

Efter lite lunch blev det shopping.

Sedan gick vi en sväng genom stan och andades in den kalla klara sköna luften och njöt.

Den här skyskrapan ser lite läskig ut då den är smalare längst ner.

Nähe, nu är det dags att sätta igång med middagen. Ha en trevlig onsdag, ni som har det mesta kvar av den!

Dilemma

Onsdag

Åsa fick ledigt på eftermiddagen och jag fick äran att ha med mig henne på min promenad. Det blev en sväng till Supa Centra för att köpa en ny sänglampa till Pontus. 7.5 kilometer blev det totalt och det är ju kul att få se något annat än Centennial Park också. Vi började med en sväng till vårt favorit-sushiställe i Wateloo, där vi bodde innan vi flyttade till Randwick. Vi bodde i det närmaste huset uppe i vänster hörn.

Torsdag

Torsdag är ju städdag så när jag var klar med det fick det bli en promenix till Coogee. Så här ser det ut utanför vår port.

Det är helt perfekt promenadväder just nu. Inte för varmt och inte för kallt. Typ 20-22 grader.

Det var så vackert nere vid stranden och luktade sådär havsgott så jag höll inte på att ta mig hem.

I torsdags sökte jag ett sånt där jobb där jag visste att de skulle höra av sig inom kort. Det är ett vikariat på sex månader som roster officer, eller schemagörare, eller vad det kan tänkas heta på svenska. Jobbet är inom hälsovården, så det är i stort sett samma sak som jag gjort förut. Den här gången är det dock inte ett privat företag utan ett icke vinstdrivande. I torsdag skrev rekryteringskonsulten att han pratat med chefen och han skulle snart återkomma med en intervjutid. Nackdelen med detta vikariat är att det ligger 24 km norr om stan och det skulle ta ca 1 timme och en kvart att ta sig dit. Det var inte heller heltid utan 25 timmar i veckan med lediga måndagar. Lediga måndagar ser jag dock inte som något negativt…

Fredag

I Fredags ringde de från det där rekryteringsbolaget som jag jobbade för förra året på läkarhögskolan. Jag frågade då om de inte har något jobb på den avdelningen som jag jobbade på förra året eftersom det borde vara dax för den årliga läkarexaminationerna igen. Efter några samtal av rekryteringskonsulten så har jag nu fått ett tre veckors vikariat där igen, som börjar den 27 maj. Förra året var det ju också bara tre veckor, men det blev ju till slut typ 2 och en halv månad till slut om jag minns rätt. Där trivdes jag ju himla bra också.

Jag har heller inte hört något angående jobbet i Alexandria, då den chefen tycks ha svårt att få arslet ur vagnen. Så nu vet jag inte hur jag ska göra?

Lördag

Jag och Åsa knatade iväg i riktning mot Bronte Beach. Här är vi nog i Bronte tror jag.

Man kunde ta sig ner till stranden via Bronte Park som vi tidigare aldrig varit i. Så fantastisk mysigt och lummigt. Mycket trevlig överraskning.

Bronte beach. Inte så många som badade fast det var 20 grader i vattnet.

Vi valde att gå kustvägen hem.

Ibland är de helt orädda dessa sötnosar.

Det blev 9.5 kilometer totalt med mycket frisk luft. Vi belönade oss med ett glas vin och lite tilltugg på vårt favoritställe i The Spot, Li'l Darlin. Efter det blev det bio och vi såg The Big Wedding. Mysig film som får +++ av oss.

På kvällen beställde vi hem indisk mat och somnade löjligt tidigt.

Söndag

Somnar man tidigt vaknar man oftast tidigt och det är ju inte alls tokigt. Efter lite mathandling tog vi bussen till Bondi Beach. Det har blivit mycket stränder sista veckan inser jag nu. Vi åt en mumsig lunch och började sedan gå mot Randwick. Så långt kan man ju inte gå utan några vätskestopp. Vårt första stopp blev i Bondi på ett mysigt ställe där vi satt i sköna stolar vid ett öppet fönster och tittade på folk.

Andra stoppet blev på Robin Hood i Charing Cross som ligger strax efter Bondi Junction.

Pontus har vi inte sett mycket av i helgen. I fredags var han på födelsedagsfest nere vid Bronte Beach. I det här landet tycks ungdomarna inte vara hemma hos någon utan de är nästan alltid utomhus. Jag förstår dock problematiken med det i Sverige. I lördags satte han på sig sin nyinköpta Pikachudräkt och åkte in till stan där det skulle vara någon typ av maskerad. Pontus ville dock inte vara med på bild. Tydligen hade det varit en väldigt rolig tillställning.

Ha en fin vecka!