Lill-Åsa skriver
Vi bloggade ju bara som snabbast från mobilen i helgen då vi inte alls hade någon lust att sitta framför datorn i söndags. Därför kommer det ett litet foto från lördagskvällen då vi hade två av Åsas arbetskollegor med respektive och barn över på middag. Väldigt trevliga människor och vi satt och babblade länge. Vi lärde oss dock något av att ha 9 personer på middag. Vi tillbringade hela den soliga fina lördagen med att förbereda, laga mat och ändå blev det stressigt på slutet. Det blir också lite omständigare med två vegetarianer där en faktiskt äter fisk men inget annat och flickvännen vegetarian äter kyckling men inget annat. De är nykära så vi hoppas att de kanske kan enas om något så småningom :) Nästa gång köper vi mat och får den hemlevererad. Man spar en hel dag och det blir gott och man kan sitta utvilad på middagen.
De tycktes ha haft en trevlig kväll i alla fall :)
Igår var vädret lite grått för första gången på mycket länge. Randwick är större än vad man tror och det finns fortfarande områden som jag inte utforskat. Sjukhuset är det största universitetssjukhuset i Australien.
Sjukhuset har fyra olika komplex än så länge men jag vet att de håller på att bygga ett nytt komplex för de med lite svagare nerver. Det var här på akuten som Pontus var när han gjorde illa sig i fingret. Dessutom har han varit här och hälsat på någon kompis som blev påkörd. Detta område har ju också ett stort universitet där någon annan kompis till honom pluggar något obegripligt så han har sett betydligt mer av detta område än vad vi har. Jag sökte ett par jobb här igår också. Som läkare. Jag jobbade ju på läkarskolan och lite saker snappade jag ju upp. Hur svårt kan det vara liksom ;)
I morse på min morgonpromenad gick jag förbi den stora skorstenen som finns här i Randwick. Den är jättehöööög. Det visade sig vara något som fanns kvar sen spårvagnen gick förbi här. Spårvagnslinjen hette Coogee Line och linjen stängdes ner 1960. Den gick samma sträcka som buss 373 tar idag och den åker vi ju ofta.
Nu är det bara 9 dagar tills vi åker till vårt älskade Koh Lanta. Oj vad vi längtar…