Nöff, nöff

Lill-Åsa skriver

Vid halv sju gick jag och Poppe ned till matsalen för att äta för tre. Jag vet faktiskt inte om vi gjorde ett speciellt bra jobb, men vi gjorde så gott vi kunde. Pontus tyckte att köttfärssåsen innehöll lite väl mycket grönsaker och jag är faktiskt beredd på att hålla med honom där. Det var en massa rotfrukter i den. Annorlunda var den i alla fall. Åsa låg kvar på hotellrummet och fokuserade på att andas.

Efter maten tog jag och Pontus en kvällspromenad genom Umeås gator. Vi hörde hög rockmusik och gick i den riktningen.

Då gick man genom en vacker park.

Pontus framför en kyrka.

I slutet av parken blev ljudet högre och högre.

I från denna park kom musiken.

Det var väldigt tomt på folk. Gruppen som sjöng var några svarthåriga killar som tyckte att allt var skit. De pratade (mellan låtarna) om fallskärmar, alliansen och att allt var orättvist.

Pontus lekte lite med kameran på vägen hem och fick en massa röda nyanser så fotot ser lite höstigt ut.

Vi gick förbi Hemköp på vägen hem och köpte lite godis till Pontus. Efter det gick vi förbi baren på hotellet och köpte lite godis till mig. Sedan blev det en hemmakväll framför tvn. Åsa ville inte ha godis av något slag.

Efter en god frukost för mig och Pontus, har vi kommit fram till att ställa in mötet med Åsas morfar. Alla Åsas symptom liknar den väldigt omtalade svininfluensan och vi skulle inte vilja ge den till en fin 86-årig man. Man skulle kunna se det som att vi har slängt 5000 svenska riksdaler i sjön, men det är väl tråkigt att se det så. Vi fick ju se Umeå, en rockkonsert och ärligt talat har vi ju verkligen fått valuta för pengarna på hotellet. Oftast brukar man bara typ sova där, men min fru har legat i sängen i snart 24 timmar. Jag var nyss ner till receptionen och frågade om vi fick behålla rummet tills vi ska åka ut mot flygplatsen för min fru ligger med sjuk uppe på rummet och de var sååå trevliga och vi fick behålla rummet hur länge vi ville. Så gulligt.

En dålig dag

Lill-Åsa skriver

Morgonen började med att Åsa vaknade med att hennes förkylning var rejält mycket sämre. Det fullkomligt sprutade ur både näsa och ögon. Dessutom låter hon som en hel karl. Till det hade hon också ett illamående som en lite extra krydda. Vi har ju bokat biljetter till Umeå, som inte är ombokningsbara, så det var bara att bita ihop och hoppas på att det skulle bli bättre.

När vi kom till Arlanda insåg vi att om exakt 4 månader står vi i den här kön och väntar på att checka in till Bangkok :)

Efter 50 minuters flygning landade vi på Umeås flygplats.

Efter en låååång väntan på en taxi, kom vi sedan då äntligen fram till Hotell Clarion på Storgatan i Umeå. Åsa störtade rakt i säng. Pontus hittade något intressant på tvn och jag hade ingen att leka med.

Jag gick upp till bastun där det bjöds på gratis lättöl till bastun. Trevligt.

Efter ca 5 minuter ensam i bastun, sippandes på min öl, insåg jag att jag snart skulle få sällskap av en farbror som just tittade förbi och tyckte att bastun såg trevlig ut. Eller var det kanske sällskapet? Jag hade ingen större lust att dela bastun med denna farbror, så bastubesöket blev inte långvarigt.

När jag kom ner till hotellrummet hade det inte utvecklats åt det bättre  hållet för min lilla fru. Nu hade hon även fått feber, så tyvärr fick hon ringa till Gunnar och avboka middagen. Stackars Gunnar och Åsa. Nu ligger hon och försöker kurera sig så vi ska kunna träffa Gunnar innan vi åker hem imorgon igen. Jävla bajsdag! Allt behöver ju inte vara skit. Jag är ju trots allt en optimist. Jag tänkte därför lyxa till det med något gott från minibaren under tiden jag bloggade. Då finns det bara LÄSK i den!!! Vad i helvete… Jag struntade i läsken och satte mig vid datorn(spiknykter), och fick lagom igång den då den tok-dör för att det inte finns någon ström i eluttagen. Nu börjar motgångarna bli lite väl mycket även för mig. Pontus som är något utav en expert på att läsa kvinnor vid det här laget, erbjöd sig fort att springa ner till receptionen och fråga vart vår ström hade tagit vägen. Det visade sig att det var en lampknapp som man skulle trycka på för att få ström i rummet. Nu har vi lärt oss det.

Positivt är i alla fall att hotellet bjuder på både middag och frukost så vi får väl försöka tänka på de positiva sakerna. Inte för att Åsa utnyttjar sin del av gratismaten, men nu ska jag och Pontus gå ner och äta för tre.

Irish coffee och Fanta till frukost

Onsdag

Lill-Åsa och hennes barndomskompis Jessica har försökt boka en lunchdate i snart två månader. Då Lill-Åsa har en arbetskamrat som försvinner lite då och då, blir det svårt att boka luncher. Han har varit försvunnen den här veckan också men tack och lov har de fått en extra resurs på kontoret så i onsdags blev det 1½ timmes lunch med Jessica.

Lill-Åsa och Jessica kom båda inflyttandes till Stockholm när de skulle börja i femman. Jessica pratade grov mjölbydialekt och Lill-Åsa pratade dalmål. Som tur var hittade de varandra. Klassfotot nedan är från åttan och Jessica är inringad. Som ni ser var inte puberteten så snäll mot Lill-Åsa.

Lunchen var väldigt trevlig men det är svårt att ta igen 22 år på 1½ timme så nu ska det bokas en middag med hennes sambo och son.

Torsdag

Lill-Åsa gick till vår närbutik, Livs & Sånt för att handla sweet chilisås och höll på att vandra rakt in i dramatiken. Flera polisbilar gör ju att man börjar fundera på vad som kan ha hänt. Dagen efter fick vi svaret då rubriken i Metro löd "Mord i idylliskt villaområde". Så här skriver SVD
Vår teori är att ännu en svartsjuk man har mördat en kvinna. I det här fallet visade det sig vara exfrun. Är det inte lite galet att hittills under 2000-talet har 153 kvinnor (nu 154) mördats av sina män eller exmän i Sverige. Aftonbladet har nyligen haft en artikelserie om detta.
Man blir arg.

Lördag

När vi vaknade smattrade det ordentligt på rutorna. Mysigt faktiskt när man inte har någonting planerat. Åsa tränade framför Wii och Lill-Åsa storröjde i klädkammaren. Det blev värsta träningspasset upp på vinden och till grovsoprummet. Framåt eftermiddagen drog vi oss upp till ICA och videoaffären. Vi såg Slumdog Millionaire som vi verkligen kan rekommendera. Himla bra!

Söndag

Idag sken solen när vi vaknade och vi var hungriga på frukost. Lill-Åsa har länge haft ett mystiskt sug efter Fanta. Därför blev frukosten lite annorlunda. Kanske inte helt enligt Socialstyrelsen rekommendationer för en näringsrik frukost. Dessutom intog hon en Irish Coffee till det. Det är inte så illa som det låter. När vi var i Dublin i juni köpte vi det billigaste snabbkaffet som fanns, Maxwell House Mild Blend som är så svagt så att Åsa får rysningar vid bara tanken på att dricka det. Så det är ju irländskt och det är ju kaffe. Voilà, Irish Coffee. 

Efter städning och fotografering av lägenheten som behövs vid eventuell uthyrning när vi är i Thailand, gick Lill-Åsa på en powerwalk och Åsa stack ut och sprang.

Svandammsparken, Hägerstens egna Centennial Park :)

Här kommer Åsa springande från andra hållet lyssnades på Arash som sommarpratar.

Lill-Åsas promenad blev nästan dubbelt så lång på grund av allt zick zackande runt alla sniglar. Här ser ni två som gått mot ljuset. Det var säkert en miljon såna här längs vägen. Bläää.

Nu börjar det nya bostadsområdet mellan tunnelbanan och ängen vid Personnevägen bli klart. Finfina lägenheter ska det tydligen vara.
Dyra också.

Nu är det officiellt höst. Någon har dragit ur proppen i poolen.

Fantan kom fram även till lunch och den här gången hängde även Åsa på i tokigheterna.

      
Nu är det inte bara rådjur och ekorrar som springer utanför våra fönster. De senaste dagarna har vi sett ett par überharar, stora som schäferhundar springa omkring i skogen på baksidan. Vi har inte lyckats fånga någon på kort så här kommer Lill-Åsas illustration av en überhare.

Kräftor och storstädning

I fredags var vi hembjudna till Kocken på kräftor. Årets första.

När vi kom bjöds det på bubbligt och det är ju precis vad man vill ha efter en arbetsvecka. Kocken har fortfarande sommarlov även om hon varit in en sväng på kickoff i veckan. Stor fördel med att jobba i skolkök alltså.

Vi glömde tyvärr kameran hemma och mobilfoton har ju aldrig samma kvalitet inomhus som en riktig kamera.

Utsikten från Cathrines vardagsrum.

Kräftorna var goda och vi sörplade så att det stod härliga till.


 
Flaskan som Cathrine öppnar var ett vin som vi hade med oss och som vi verkligen kan rekommendera. Det heter Omaka Springs och kommer från Nya Zeeland. 89 pistoler på Systembolaget.

Efter maten tog vi en taxi till Momma där det var knökfullt. Otroligt rolig kväll med massor av människor som vi känner. Den ena efter den andra kom in genom dörren under kvällen.

Lördag
Eftersom fredagen var så rolig blev lördagen mycket lugn. Lill-Åsa jobbade och när hon kom hem blev det filmtajm i soffan. Vi grät så att vi var alldeles svullna när vi sett färdigt på Marley & Me.

Söndag
Lill-Åsa åkte till jobbet och Åsa stack först ut och sprang och körde sen 30 minuter yoga. Sen har det tvättats och handlats innan dagens stora projekt drog igång lagom till Lill-Åsa kom hem.

Här ser ni det vi kallar "Före"

"Efter"

Ni som har barn vet att såna här lite aggressivare städningar görs med fördel när barnen inte medverkar. Vi har gått till soprummet i omgångar. Satan vad han samlar på sig. Bortsett från att det är bra med såna här röjningar ibland så hade vi denna gång ett annat syfte. Vi ska ju som bekant till Thailand i tre månader i vinter och planerar då att hyra ut lägenheten. Det här fotot blir nog det vi använder för att visa Pontus kvart. Eller kanske ta vi det övre…

Lennart

Efter att Åsa jobbat klart och Lill-Åsa gjort en del husliga plikter på hemmafronten träffades vi upp för en snabb kebab på stan. Vi gick sen mot Belgobaren där vi hade stämt träff med Karin och hennes kärlek, Lennart. De tu träffades på Gotland när Karin anordnade en singelträff där. Läs mer här. Karin är en kvinna med många järn i elden. Säljer hon inte skivor, får folk att sluta röka, så anordnar hon singelträffar i Stockholm och lite varstans. Hursomhelst så var det på Gotland hon träffade sin Lennart och, som man brukar säga, tycke uppstod.
Lennart tycker om belgisk öl… Åsa tycker att belgisk öl är helt ok medan Lill-Åsa tycker att det smakar "annorlunda" och föredrar en tokvanlig lager. Om sanningen ska fram så drack faktiskt både Åsa och Karin vitt vin.

Efter ett att ha druckit eller i alla fall smakat på lite olika belgiska ölsorter avrundade vi kvällen med obelgisk öl.

Turturduvorna.

Femte hjulet…

Eftersom vi alla senare skulle söderut gjorde vi en avstickare till Oliver Twist på söder.

Schysst skylt utanför.

Åsa och Lennart med varsin bitter. Lill-Åsa och Karin njuter av en Kilkennys.

     
Efter en himla trevlig kväll åkte Karin och Lennart mot Stureby och vi Åsor mot Åsen.
Imorgon är det helg.

Grattis Eric!!

Stort grattis till Eric som fyller 9 år idag!
Tänk att det är hela 9 år sen vi fick ett samtal från Anna och Micke i Singapore om att deras guldklimp kommit till världen.

För er som inte känner Eric kan vi berätta att han är jätteduktig i skolan, är en fantastisk storebror till Tilda, har ett hjärta av guld och att han nyss vunnit över sin mamma i en stor löpartävling i Sydney med 75 000 deltagare. Loppet var på 1,4 mil. Det ni!

Stort grattis till dig och hoppas att du har en toppendag!

Filmerna från Naxos

De små men naggande goda filmerna från Naxos har vi ju lovat att dela med oss av. Håll tillgodo! Konstigt nog gick det inte att lägga in filmerna med Windows Live Writer som vi brukar så vi fick göra det direkt på bloggen.

Här åker Poppe i vattenrutschkanan innan han blev för öm i baken.

En vespatur på väg mot Halki. Värmen, syrsorna och vinden. Det är livet!



Poppe gjorde ju som bekant sin jungfrutur på moppe under denna resa. Lill-Åsa är ju lite av det hönsigare slaget men här var vi faktiskt båda lite skraja, men det gick ju hur bra som helst.




En promenad bland gränderna i Gamla stan.



Det var under det här trädet som vi var korkade nog att parkera våra vespor. Kan man inte räkna ut hur bajsiga de ska bli när man hör det här ljudet?

Shoe shopping

Veckan har förflutit ganska odramatiskt. Vi har kommit igång med träning och sunt leverne.

Men när det är fredag kan man ju kosta på sig lite vin till maten och en avec till kaffet.

Pontus har vuxit både på längden (5 cm) och i skostorlek (en storlek) sen skolavslutningen och nämnde att hans ganska nya Adidas klämmer i tårna. Vi bestämde oss därför att ta en shoppingsväng in till stan. Lill-Åsa skulle egentligen inte ha något men kom hem med mest saker.
Vad tokigt det kan bli.

Det blev en Björn Borg bikiniunderdel på halva priset och en svart Röhnisch också på halva priset. Vi menar, bikinis kommer ju komma till användning i vinter ;)

Lill-Åsas Adidas Superstar är toknötta efter daglig användning så nu fick det bli ett par Nike också på halva priset. Ser ni ett mönster?

Poppe fick sig ett par Warp som han sen pimpade med blå skosnören. Fint, tycker vi.

Vi handlade också lite träningskläder. Åsa fick en rosa träningströja som andas och ett par 3/4 långa svarta yogabyxor. Lill-Åsa köpte en vit Nike träningspiké (halva reapriset). Nu känner vi oss rustade för träning. Satan vad vältränade och snygga vi kommer bli. Smala också för den delen ;)

Den här grunkan har vi fått i posten från Bonniers Bokklubb. Vad i
h-vete är detta? Ett portabelt dörrhandtag? Ett extraöra till en kaffekopp? Någon som kan hjälpa oss att lösa mysteriet?

Grattis Anna!!

Stort grattis säger vi idag till Anna! Bästa systern, svägerskan och mostern!

Här kommer några foton på födelsedagsbarnet. Alla är tagna i december-januari när vi var i Australien och hälsade på familjen Holmström.

 

 

 

 

 

 

 

 
PS. Anna, hoppas att du tycker om presenterna! DS

Until next time

Efter att ha lämnat ifrån oss våra kära moppar hos Mike (som själv inte var där, men det var lika bra det då det bara skulle blivit mer deprimerande) gick vi mot gamla stan.

Kyrkan vid torget visade sig ha en kyrkogård som vi inte upptäckt förut. En grind stod på glänt och där bakom fanns en kyrkogård som liknar den som vi fotograferat tidigare under resan.

Vi knatade förbi On the rocks och konstaterade att vi inte hunnit ta någon drink där under denna resa. Vi har ju under denna resa behövt tänka mer på promillen eftersom vi kört moppe tillbaka till Prokopios så det har blivit betydligt färre barbesök i stan och fler i Prokopios istället.

Vi promenerade vidare…

Lill-Åsa hade tidigare under resan hittat sina drömskor. Det var ett par sandaler som gjorde att det kändes som att man gick på moln. De gick i ljusblått och brunt. Tyvärr fanns de då inte i hennes storlek och expeditiden hade bett henne komma tillbaka senare. Men nä, inte rätt storlek nu heller.

Vi åt sen en lite enklare middag i hamnen och eftersom vi lämnat oss mopparna kunde vi nu njuta av en drink på On the Rocks innan bion skulle börja. Pontus köpte sin sista glass på Waffle House och valde denna gången Kit kat-smak. Han njöt av den medan vi sippade på våra drinkar.

     
På vägen till bion trodde vi att vi hade hittat vår gamla katt, Yannis, men nu här hemma har vi kunnat jämföra med fotona från 2007 och konstaterat att det här bara var en katt som både var lik Yannis till utseende och hans schizofrena sätt.

The Hangover blev en trevlig överraskning. Mycket roligare än vi hade förväntat oss. Det finns ju många filmer på temat "svensexor som går snett" men den här var i en helt annat klass.

Efter bion tog vi en taxi hem där vi hann med ett sista kortspel innan vi la oss. Vi hade ställt klockorna på 05.30 vilket kändes hiskeligt tidigt efter våra sena morgnar. Vi har väl i snitt sovit till 11.00 varje dag.

Bussen hämtade oss ute vid vägen.

När vi klev på båten tog vi alla ett sjösjukepiller då vi insåg att vi kommer sova ombord och att det gungade en aning. Det var som en total knockout. Vi har ju alltid sett att Pontus blivit trött av dessa piller men inte förrän nu riktigt förstått vad de innebär. Vi sov hela vägen från Naxos till Santorini. Där var vi tvungna att vänta och hålla oss vakna i 4,5 timmar innan flyget skulle lyfta. Vi kommer nog aldrig mer ta ett sånt här piller då man känner sig helt urblåst i hjärnan och benen blir tunga som stockar. Poppe däremot, hade inga större problem och kommer att få knapra såna även i fortsättningen för att slippa kräkas på flygplan.
Så här ser man ut när man går på sjösjukepiller.

Innan hjulen hade lättat från marken var vi alla tre inne i djup koma igen. Detta trots att vi hade flygets värsta familj bakom oss. Curling är bara ett milt uttryck. I den här familjen var det den treårige sonen som bestämde allt! Han kunde dessutom inte prata normalt utan gnällde fram alla meningar i nästan fyra timmar. Som tur var sov i alla fall i drygt två utav dessa. Man kan faktiskt sova fast man har två små sparkande fötter i ryggen. Otroligt.

Framme på Arlanda hade vi den otroliga lyxen av att bli hämtade av Björn och Emma.
Emma sprang och slängde sig i Pontus famn och kramade honom med både armar och ben. Gullegumman.

Emma pratade i stort sett oavbrutet hela vägen ifrån Arlanda och charmade oss med sin humor.

     
Familjen Asplund hade saknat Poppe och ville gärna att han skulle komma över på en gång.
Vi två åt en god middag och somnade ovaggade och sov i 12 härliga timmar.

Vi återkommer senare i veckan med filmerna från resan.

Imorgon börjar vi jobba igen. Ja, vad ska man säga om det…