Dumma kristaller

Söndag förra veckan

Vi skulle ju på födelsedagskalas för att fira Anna och Eric i förskott, så Lill-Åsa tog fram sin paketinslagningsmockafjär som hon fick av familjen Holmström för en tid sen.

Vi gick sen mot Centennial Park för att möta upp just denna familj.

Sven kom och mötte oss på en gång.
Emmie satt hos sin pojkvän i början och brydde sig inte ett dugg :)

En vacker men kall dag.

Sven och Emmie sa hejdå till alla sina kompisar i parken och vi gick alla för att bli upphämtade av Micke.

Lilla Emmie som är så tuff och kan göra nästan allting som hennes torebror kan göra.

Systrarna.

På plats hos Holmströms bjöds det på bubbligt.

Vi vilar ut efter svängen i parken.

Lika fantastisk mat som vanligt! Man blir aldrig besviken.

Till huvudrätt bjöds det på paleopizza. Istället för pizzadeg var det kött i botten. Så otroligt gott! Mums

Anna med sin yngsta dotter :)

Så tjött

Efter veterinärbesöket för nästan två veckor sen, förklarade hon att det var väldigt viktigt att det har en varsin kisslåda. Det här gäller säkert inte alla katter men speciellt såna här rädda katter som vi har. Morris har dessutom vid ett flertal tillfällen kissat på badrumsmattan den senaste tiden så behovet finns säkert.

Vi bet därför i det sura äppet och beställde en till skitdyr kisslåda.

Här åker vi hem från posten med dyrgripen.

Det är alldeles i de lådorna som de moderna husdjuren SKA göra sina behov. Vi återkommer till detta…

Två kvällar i rad har Maverick kommit ner för kärlek och gos vilket han inte gjort på länge. Yes, tänkte vi. Den ångestdämpande medicinen hjälper.

På Åsas jobb skulle det firas våra senaste prestationer med en lunch i Chatswood. En yum cha som är ett sätt att servera kinesisk mat från vagnar där man pekar vad man vill ha och så delar hela bordet på maten. Man ställer maten på en snurrplatta i mitten av bordet så att alla kan nå.

Vi gjorde bort oss i veckan när vi köpte blommor. Vi glömde bort att liljor är giftiga för katter och naturligtvis var Morris snabbt framme på bordet och sniffade. Blommorna har därför stått utomhus sen dess.
Vi har det alltså ganska fint på vår framsida.

Veckorna går så himla fort och helt plötsligt var det fredag igen och dags för ett besök på Lårdan.

Först fick Morris lite kärlek.

Vår skygge lille kille.

Igår skulle vi gå och handla men vi hade absolut ingen som helst lust!
Vi gick därför istället till The Nash och åt en pulled pork burger. Busigt.

När vi kom hem betedde sig Maverick så där konstigt igen. Han försökte kissa men det kom absolut ingenting. Han satt till slut och gungade fram och tillbaka och såg verkligen ut att ha ont.
Åsa ringde till veterinären men de hade stängt för en timme sen. Hon ringde därför till en ny uppe på Oxford Street. En man som egentligen inte hade öppet men som skulle slänga sig i bilen och åka till kliniken och möta oss där inom 20 minuter.

Vår nya favoritveterinär lyckades köra in en kanyl med saltlösning i snorren och sen trycka ut all urin. Vilken lättnad. Han behövde alltså inte sövas och slapp också katetern. Vilket proffs!
Det lät dock som att det gjorde ont när han fick sprutan rakt in i det allra heligaste.
När urinen började rinna suckade Maverick av lättnad. Gullgubben.
Veterinären visade sen hur mycket kristaller det fanns i urinen. Massor av små kristaller som ser ut precis som grus.

Veterinären har själv tre katter boendes på kliniken. Vi trodde först att de var där för att de var sjuka men de bor alltså där då folk har lämnat dem utanför dörren och han tar nu hand om dem. De får massor av kärlek och uppmärksamhet och springer runt där och är nyfikna på alla djur som kommer in.

När man har varit hos doktorn får man lite specialbehandling när man kommer hem. Man får till exempel äta mat under bordet.

Det blev fler mediciner för Maverick Ek Ricklid. Mer och starkare antibiotika, en medicin för att få ner surhetsgraden i urinen och så sen fortsätter han med sin ångestdämpande.

Vi köpte också en dyr flaska Feliway som är en spray med hormoner som har en lugnande effekt på nervösa katter.
Svindyr liten flaska, 475 kronor.

Veterinären rekommenderade oss också att ha killarna inomhus då vi hade förklarat att grannkatterna slåss om samma revir.
Ett beslut som Morris inte ALLS gillar! Han gick istället och kissade igen på badrumsmattan. Han har sen i omgångar gått fram till dörren och jamat och tittat på oss uppfodrande. Vi lider verkligen med honom och känner oss väldigt elaka.

Efter frukost blev det återbesök hos veterinären då Maverick inte hade kissat sen har var där sist.
Den här gången behövde veterinären bara trycka på urinblåsan så kom det ut massor och den här gången var det tack och lov utan både blod och kristaller. Nu är det mest psykiskt varför han inte vill kissa. För att han kommer ihåg hur ont det gjorde.
Nu hoppas vi att han snart kommer att gå på lådan igen.

Innan vi gick och handlade gick vi förbi vår granne Andrew. Vi gick dit för att berätta att han inte behöver mata våra katter nästa helg då vi hade bokat en liten kärleksresa. Denna resa är nu flyttad till november då vi naturligtvis inte ville åka iväg och lämna katterna som läget är nu.

Andrew berättade då att han hade tagit sin katt Smith till veterinären för dryga två veckor sen på grund av samma problem. Han hade dock en hel massa blod i urinen men hans blåsa var inte lika blockerad.
Han berättade också att Smith sen dess också går på ångestdämpande medicin. Vad är sannolikheten att fyra så rädda katter ska bli grannar? Förhoppningsvis kommer alla må bättre nu när våra killar kommer få stanna inne.

Vi köpte med oss lite sushi hem till lunch.

Våra katter kanske inte är så moderna. Nu provar vi hederliga gamla kattlådor för att se om det funkar bättre.
Veterinären säger att det bästa receptet för att få katter att kissa ofta är att ha lite tidningspapper i botten med lite sand ovanpå och att byta så fort de kissat. Katter är ju tämligen pedantiska och gillar en ren låda. Nu provar vi så här ett tag så kanske vi kan återgå till de moderna lådorna lite senare.

På eftermiddagen hade vi planerat att gå till parken men vi ville faktiskt vara hemma med killarna.
Vi satte oss därför och pysslade och lyssnade på Sommar med Malou Von Sievers.

Nu är Lill-Åsa klar med två småtavlor.
Dessa kommer nog Karin få för hon tycker om sånt och de är dessutom i ett lagom format för att frakta till Sverige om 44 dagar.

I helgen skickade våra kommande grannar på Aspire Villas över en video över hur bygget går. Tyvärr har vi problem med att få upp den här på bloggen. Kanske vi lyckas bättre nästa vecka.

Hur som helst så visar det sig att vi verkar bo nära en moské även här då böneutropet låter igenom filmen. Så himla mysigt!