Vi kommer bli tvingade att resa

Söndagen den 10 juli var dagen då vi tog beslutet att försöka flytta till Koh Lanta redan runt jul.
Det fick bli ett passande klistermärke i Lill-Åsa kalender på den dagen. Hon blir tokinspirerad av sin kalender från Kikki K.

I månadags blev vi dock lite slagna till marken då vi började kolla på det här med visum. Under några förtvivlade timmar såg det inte ut som att något visum skulle passa oss… Det är en djungel med visum i Thailand precis som här i Australien.
Det här med att jobba online ifrån Thailand är olagligt men det finns ingen lag som säger att det är olagligt. De har inte riktigt hunnit ikapp 2016.
Det visum vi till slut hittade och som vi stämde av med Stefan på Djungelstigen (som bor där på heltid) är ett multiple entry visa som ger oss 6 månader. Under den perioden måste vi lämna landet varannan månad för att bekräfta att vi fortfarande bor där. Efter 6 månader kan  man förlänga med 3+1 månader. Efter totalt 9 månader måste vi tillbaka till Australien eller Sverige för att söka ett nytt visum för ytterligare 6 månader och börja om igen. Så här måste vi hålla på tills vi fyllt 50 då man kan få ett visum för pensionärer :)
Vi gillar Thailands pensionsålder.

Det här kommer ju innebära att vi kommer behöva åka på en mängd så kallade visa runs. Alltså att man lämnar Thailand och får visumet förlängt. Det här är ju en vedertagen sak som resebyråerna hjälper en med och det vanligaste och billigaste är att man åker till Malaysia. En flygbiljett för oss två tur och retur till Kuala Lumpur kostar ca 1000 kronor så det ska nog gå bra rent ekonomiskt. Resan från Krabi till KL tar bara en dryg timme och ger oss ju chansen att utforska den staden och många andra. Vi blir alltså tvingade att resa. Stackars oss :)

Åsa har börjat kolla på det här med att jobba på distans. Hon har kontaktat några hon känner, bland annat den rekryterare som fixade hennes nuvarande jobb. Han har nu lovat att ringa en massa samtal för att undersöka saken. Han lät väldigt positiv och det är vi väldigt glada för.
Åsa har också registrerat sin profil på en hemsida för frilansjobb. Där såg det också ut att finnas en hel del jobb som skulle passa perfekt.
Ju närmare tiden för flytt vi kommer desto mer fokus kommer hon ju lägga på att hitta jobb. Planen är ju att kunna börja jobba i januari efter en tids ledighet. Vi tycker ju om att vara lediga.

Ja så rök då trädet. Vårt fina jakarandaträd som gett oss skönhet, skugga och en massa jobb.

Vår baksida är nu väldigt ljus och vårt stora parasoll kommer nog att behöva användas flitigt om några månader.

Det känns som att det står en lampa och lyser ner på uteplatsen.

Lite tomt blev det tycker Maverick.

Bägge katterna fastnade på bild på väg till jobbet.

Bägge katterna på bordet fast de inte får vara där. Det är något med den där blombuketten som är så lockande. Och att A/Cn blåser varmluft bidrar nog också till att de vill vara där.

Igår hade vi en massa datorpyssel att ta hand om. Man kan ju inte flytta till ett nytt land så där hux flux utan att planera.

Efter det var vi värda en promenad runt Woollahra och Paddington. Sen blev det en öl på Woollahra Hotel.

Vi var lite småfrusna så på vägen hem gick vi förbi Lårdan och satte oss framför brasan och värmde upp oss. Där är det alltid varmt och skönt på vintern.

Sen gick vi hem och spelade 500. Åsa vann helt överraskande då det händer väldigt sällan.

Sen gjorde vi en trerätters. Lite toast skagen med avokado till förrätt med ett gott Marlborough Sauvignon Blanc till det. Mycket gott!

Sen grillades det oxfilé till huvudrätt.

Lill-Åsa gjorde egen bearnaise till det. Det här blev inte lyckat alls faktiskt. Köttet blev för lite grillat och vi gillar inte när köttet är för rött så katterna fick en riktig fin middag igår. Såsen blev inte heller bra. Men rödvinet var gott.

Efterrätten var svår att misslyckas med.

Idag gick vi mot Randwick. De har två saker som vi behöver. Knäckebröd och billiga nudlar.

Det är dessutom en väldigt mysig promenadväg dit.

Genom Centennial Park.

Här är vi nästan framme i Randwick.

Efter handling och fish and chips tog vi en taxi hem till Paddington.
Under dagens promenad har vi kommit fram till att vi nog vill bo på hotell i antingen Randwick eller Paddington när vi kommer tillbaka på besök. Vi är ju verkligen inte alls klara med Australien på något sätt men det här med att jobba hela veckorna och knappt träffa varandra känns ju faktiskt helt fel.

Om två månader idag är Lill-Åsa i Sälen och ska delta i Formtoppen med alla sina kusiner, mamma, systrar och fastrar.  
Efter loppet blir det after run och middag med hela släkten.

Under tiden kommer Åsa vara i Singapore och träffa hennes gamla arbetskompis.

Vi har mycket roligt framför oss!