Kapten Krok, läkare och spioner…

Lill-Åsa bloggar

Lördagskvällen

Pontus och jag ställer så gärna upp på en middagsbild…

Hemleveransen var mycket god och alla var nöjda. Pontus med sin pizza, Lill-Åsa med revbensspjäll och Åsa med kycklingspett.

Söndag

Det fick bli en sväng in till stan igen då Åsa behövde ett par jeans. Några sådan hittade hon inte men Lill-Åsa hittade ett par jobbarbyxor. Nu äger hon 4 stycken likadana arbetsbyxor i olika färger. Varför ändra på ett vinnande koncept. De såldes för 37 dollar istället för 99. Fint som snus. De ser ut så här och är hur sköna som helst.

Solen sken och vi myser fortfarande lika mycket på helgerna som man gör på en weekendresa. Kanske att vi fortfarande inte riktigt har fattat att vi bor här.

Kapten Krok stod och spelade utan att faktiskt kunna spela överhuvudtaget. Riktigt hemskt lät det men var gör väl det när han får så många att le.

Efter en massa spring på stan kan det vara skönt att vila fötterna på en pub. Det här är vår "mitt inne i smeten pub". Irländsk och mysig. Vi var här även på Saint Patrick's Day men då var det nästan lite väl livligt.
Så underbart att ta ett fönsterbord och bara titta på folk som går förbi. Det blev en snabb öl för vi skulle köpa en stege och affären skulle stänga klockan 17.00.

Vi hann till affären och de hade bara en stege kvar så priset var sänkt från 69 dollar till härliga 29. Vilka fynd söndagen bjöd på. Stegen är alltså den som står i hörnet och den ska man nog inte klättra på.

Sedan var det måndag igen och vardag. Men vad gör väl det när jag äntligen trivs på jobbet. Jag hade nästan börjat tvivla på jobben här Down under. På mitt första jobb var det så stressigt att hjärtat höll på att hoppa ur kroppen och på mitt andra jobb så trodde de flesta surgubbar att jag var där som svensk spion. På läkarskolan är det inte stressigt alls, men man har jobb hela tiden, folk skrattar konstant och ingen tror att jag är spion. Jag fick idag reda på att de är himla nöjda med mig och att jag är välkommen tillbaka efter semestern. Det är ju en massa läkarexaminationer nu i juli och nu har jag hållit på att fixa materialet till examinationerna och när jag kommer tillbaka ska de rättas och lite sånt kul. Jag blir nog kvar där till mitten av augusti. Igår  fick jag också en fråga om jag ville jobba lite extra på kvällen. Det var en läkarexamination och de behövde någon som kunde föra protokoll. Jag sa att jag kunde göra det men jag var verkligen inte riktigt säker på att jag var rätt person för uppdraget. Hua, jag tror inte ens att jag skulle ha klarat det på svenska. Okej för ett arbetsmöte men inte med en massa läkare och deras "läkarspråk". Jag klarade mig undan det lilla uppdraget tack och lov.