Måndag och Lill-Åsa skriver
Första dagen som inte innebar klarblå himmel. Dagen bjöd till och med på några regndroppar. Vacker regnbåge bjöd den också på.
Tisdag
Jag vaknade upp med ett stort munsår på läppen. Igen. Jag hade ett munsår när vi åkte till Australien och det hann väl vara borta i 5 dagar innan en ny äcklig herpesblåsa poppade upp. Har ju inte haft någon på flera år och så får jag två på raken. Irro!
När Åsa gick till jobbet tog jag tåget in till stan. Jag och mitt munsår. Jag hoppade av tåget vid Circular Quay.
Sedan gick jag i riktning mot Operahuset
Passerade Harbour Bridge.
Operahuset
Och gick sedan in i Botanical Gardens.
I riktning mot gamla jobbet. Där utanför träffade jag upp med Alice och Sylvia för en liten promenad runt kvarteret. De pratade så himla mycket att jag glömde fota dem.
Sedan vinkade jag hejdå till dem och medans de gick tillbaka till jobbet gick jag i riktning mot Martin Place.
Min gamla jobbstation var sig lik.
Vid Sydenham hoppade jag av tåget.
Och gick mot IKEA.
Redan efter ett par minuter träffade jag på Eva, som nu jobbade på soffavdelningen. Trevligt att springa på folk som man känner när man är i stan och hälsar på.
Eftersom allt ska packas ner i våra reseväskor kan man ju inte shoppa loss hur man vill. Det blev lite servetter, en fleesfilt (som vi kan ha på oss på flyget hem istället för att hyra en) och en utomhusmatta. Den väger inte just någonting så nu hoppas vi att den får plats i väskan. Jag valde den med grönt i sig.
Sedan hoppade jag på tåget igen och åkte hemåt mot Gosford.
Onsdag
Jag följde frun till jobbet i vanlig ordning. Här står hon och fryser om händerna.
Sylvia hade rekommenderat att åka till Terrigal som bara ligger ca 20 minuters bussfärd från Gosford. Jag tog bussen rakt ut mot kusten.
Och vackert var det.
Jag och mitt stora munsår promenerade först omkring och njöt av omgivningarna.
Jag gick i riktning mot Terrigal Haven
Många trappor upp mot toppen.
Fin utsikt från toppen
På väg ner igen
Man blir hungrig av all friskluft. Vi passar på att äta mycket nötkött nu när vi är i Australien. Billigt och gott och på Lanta är det dyrt och inte alltid så gott. Den sköljde jag ner med en öl. Billig öl finns ju på Lanta, men det här var faktiskt en Pale Ale och de är det inte gott om där. Bra ursäkt tyckte jag i alla fall.
Efter en rejäl lunch och en varm bussresa hem blir man skittrött. Det fick bli en lite tupplur helt enkel.
Jag kan nu meddela att Morris äntligen har kommit hem. Efter 48 timmar stog han utsvulten på taket men ville ändå inte komma hem. Vår kattvakt fick helt enkelt ställa sig på muren och lyfta honom i nackskinnet hem. Han var tydligen inte helt nöjd med det, men blev väldigt glad för att få mat. Nu har han fått utomhusförbud. Inget poolhäng på kvällen alltså för Morris.
På facebookgruppen Lanta Expats var det en kvinna som undrade om någon kunde förbarma sig över en lite katt som hon hittade för ett litet tag sedan. Maui som den lilla katttjejen heter hade sett ut som ett vandrande skelett, men har nu gått upp i vikt under de sista veckorna. Kvinna ska nu åka hem och hon vill ju självklart inte lämna den lilla katten som inte tycks klara sig utan hjälp. Vi tyckte det var ett tecken då hon ju redan heter något på bokstaven M, som våra katter.
Lilla Maui.
Åsa hörde av sig till Lisa och undrade om hon hade sett inlägget och det hade hon givetvis gjort. Vi frågade om hon kunde tänka sig att se om Maui går ihop med våra katter och det gjorde hon gärna. Funkar det så har vi en ny liten katt som väntar på oss när vi kommer hem. Det blir 6 katter, men två utav dem är ju bara lånekatter. Vi får vänta och se om det fungerar också. Missan kommer nog inte vara helt nöjd…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar