I söndagskväll åt vi Uffes goda lax och spenaträtt. Det var första gången för Morris och Maverick och de tyckte det var jätttesmaskigt.
I måndags när jag kom hem från jobbet och öppnade brevlådan hoppade den här stora spindeln ur brevlådan. Han hade nog sett vår elräkning på 1000 dollar och blev skitskraj. Jag blev lite skraj för spindeln, men mest elräkningen.
Jag tycker det är lite intressant att googla på de spindlar och andra djur som man upptäcker. Det här spindeln ser sannerligen ut som en Wolf Spider (Vargspindel) och den är tydligen väldigt giftig men inte dödlig. Alltid något! Alla andra spindlar jag har hittat har varit tämligen ogiftiga. Från och med nu tror jag att Åsa får hämta posten.
Idag på lunchen satt min favoritfågel kookaburran på gräsmattan. När jag tog fram mobilen flög den upp i trädet.
Nu är allt vissa träd sådär ljusgrönt som de blir på våren.
På jobbet satt jag i möten hela eftermiddagen och när klockan var strax efter fyra tog jag tåget mot Bondi Junction.
Här passerar jag Kings Cross. Varje gång jag passerar stationen tycker jag det står Kings Crocs på väggen och så längtar jag tills jag ska köpa ett par egna Crocs. För det ska jag göra när jag blir stor.
Se så bekväma de ser ut. Jag tycker dessutom de är jättefina, till skillnad från resten av världen har jag förstått.
Här är en nyvaken Maverick.
Så fort man närmar sig köket kommer de små hårbollarna springandes. På dagens meny stod en Lamm och Njurlimpa. Yuck, men katterna tycker det är smaskigt.
Mums!
Här sitter en mätt Morris och vaknar till.
Idag är det ett år sedan vi fick en ny premiärminister i Australien. Jag har faktiskt ingen större koll på om han har gjort någon större nytta eller inte. Det är också ett år sedan denna underbara kille kom till Australien. Oskar tycker vi mycket bättre om än vår premiärminister.
Jag inser nu att jäklars vilket händelserikt år vi har haft. På både ont och gott naturligtvis. Mest gott. Roligt för oss är att Oskar blir kvar ett tag till (även om vi tycker synd om hans mamma och bröder som saknar honom mycket.)
4 kommentarer:
Jävla spindlar, kanske aldrig kommer något mer.
Jo, visst går ett år fort, men herre Gud vad jag saknar just den ungen. Men som sagt det år en tröst att ha syskonen att slösa kärleken på. Hade han varit ensambarn hade jag också bott i Sydney nu. Jobbat på den där bra mottagningen ni besökte häromdagen och väntat på barnbarn :)
Åh fy vilken spindel! Hade jag hittat en sådan best i postlådan hade jag aldrig mer hämtat posten :-D
Ja nog händer mycket på ett år allt. Jag tycker det hänt mycket bara sedan jag åkte hem. Fy attan vilken hemsk spindel. Tänk om du bara stoppat ner handen utan att titta. Hemska tanke!!
Kokaburran är min favoritfågel också. Tänker på Jervis bay, jag vaknade när det började ljusna av deras skratt.
Tänk att det gått ett år sedan Oskar kom. Tiden rusar.
Kramar
Tänk så trist om inget särskilt händer inom loppet på ett år :-) Skönt och tryggt för Oskar att ha er där. Spindlar skrämmer inte mig så jag kommer gärna till er på besök, ngn gång i framtiden. Kram
Skicka en kommentar