The Gong

Torsdag

Nu har ägarfrun varit och inspekterat vår lägenhet. Hon trivs med att ha oss som hyresgäster och tycker har det väldigt fint och tar väl hand om lägenheten.
Planen är nu att de ska ta bort möglet och måla om. Igen. Vi har även fått en avfuktare och herrejösses vad den suger fukt ur rummet. Den kom på eftermiddagen och redan på kvällen kunde vi tömma ut ett par liter vatten. Helt otroligt!

I väntan på att de ska ordna med allt får vi dessutom en hyressänkning. Inte så mycket som vi bett om men lite plåster på såren i alla fall.

Då det blev tillfälligt arbetsbrist på Lill-Åsas jobb, eftersom resebokningarna är klara och examinationerna inte börjar komma in förrän på måndag, hade hon torsdag och fredag ledigt.

Det har under en längre tid kliat i fingrarna att få storstäda och då speciellt Poppes rum. Han städar ju själv men har inte alls samma brinnande engagemang när det gäller städning. Konstigt nog.

Nu jävlar är det rent! Det tog i och för sig 8.5 timmar och träningsvärken har varit överjävlig i två dagar. Men nu så börjar det rätta till sig.

Fredag

Åsa blev tidigt i veckan väldigt sugen på att också vara ledig. Inte kanske torsdagen då hon inte heller delar Lill-Åsas städintresse men fredag skulle ju vara trevligt att var ledig.

Det var inga problem för chefen och vi åkte därför mot Central Station redan vid 10-tiden för att ta tåget söderut mot Wollongong eller The Gong som stan kallas i folkmun.
Avståndet mellan Sydney och Wollongong är ca 85 km. Vi tycker ju om att jämföra med Sverige så avståndsmässigt är det här som Stockholm-Nyköping. Invånarmässigt är stan aningen mindre än Malmö.

Det visade sig att inte tåget gick förrän 11.30 så vi hann med en kaffe i solskenet.

Det är mysigt runt Central. Det finns dock en hel del annorlunda människor som pratar med sig själva men det är nästan lite charmigt.

Lill-Åsa hade verkligen sett fram emot att få åka tåg så hon njöt i fulla drag vid fönstret.
Här är vi på väg ut ur stan.

En bit längre ut utanför stan. Skog skog. Svårt att återge hur vackert det är.

Framme i Wollongong hann vi inte gå många meter förrän Åsa stötte på en man som hon ibland jobbar ihop med. Han heter Jim och är något av en expert på gruvor. De har utvecklat ett antal applikationer för gruvföretag tillsammans. Ganska otroligt att möta någon man känner när stan ändå har 300.000 invånare.
Han berättade lite om stan och vad vi inte skulle missa.

Vi frågade vart vi skulle äta en publunch och han tipsade om The Brewery. Så fick det bli. Här ser det ut som att vi sitter helt själva men så var verkligen inte fallet.

Sen var det dags att checka in på Chifley Hotel.

Sen gick vi ut på stan och tittade i affärer. Då blir man ju törstig och då slinker en Carlton och en Fat Yak ner väldigt lätt.
Barbruttan kom efter stund och frågade om vi ville ha några nibblies. Klart vi ville ha. Gratis är ju gott.

Sen gick vi lite till.

Och lite till. Men nu började fötter, rygg och ett stycke träningsvärk göra sig påminda.

Vi gick därför tillbaka till hotellet och slappade lite grann och sen orkade vi faktiskt inte gå ut igen så vi åt en lyxmiddag på hotellets restaurang, C Grill. Lite olikt oss faktiskt men ibland ska man ju kosta på sig. Och det var det värt.

Utsikten från vårt hotellrum. Längst bort syns den inte så vackra delen av stan. Men den fokuserade inte vi på då det är mycket industrier och annat tråkigt.

Lördag

Vi var inga nattsuddare på fredagskvällen. Vi är ju väldigt sällan det.

Vi vaknade upp på lördagen hungriga som vargar. Det ingick inte frukost i priset så vi checkade ut och lämnade resväskan i bagagerummet och gick ut på stan.

Vi hittade en jättemysigt ställe på Crown Street att äta frukost på. Vi satt i solen och fick nästan värmeslag.

Efter lite shopping gick vi mot stranden. En väldigt fin och lång strand längs hela stan.

Vi gick någon kilometer längs stranden.

Och kom fram till en fin fyr.

Sedan gick vi ner mot hamnen med fiskebåtar.

Ibland har man bara så tur. När vi gick upp från stranden kom en sån där gratisbuss som går runt stan. Vi har en sån här i Sydney också. Den har vi dock aldrig åkt.

Vi sprang ett par meter och hann precis. Hur skönt som helst att åka runt hela stan med omnejd och bara ta in alla intryck.

Dags för lunch. Här ser lunchen lite fattig ut men oj vad gott det var. Vi kom inte ens på att ta kort på godsakerna.

Sen var det dags att ta tåget norrut igen. Mysigt det med. Så skönt att komma hem en lördag och fortfarande ha helg kvar att njuta av.

Vi avrundade kvällen med Offspring som är vår australiensiska favoritserie. Så fantastiskt charmig och rolig.

Söndag

Vi började morgonen med att kolla på sjunde avsnittet av Orange Is The New Black (tusen tack Marie för tipset). Mycket underhållande serie om en kvinna som hamnar i finkan.

Lunchen intogs i The Spot och sen var det meningen att vi skulle gå och se The Heat på bio.
Det hade dock blivit något fel på deras hemsida så filmen gick inte klockan 2.30 som det stod. Han i luckan erbjöd oss då att gå och se en annan film för nästan halva priset för att de hade strulat till det. Ja tack sa vi och gick och såg The Way Way Back istället för 49 kronor per skalle.
På tal om kronor så får man mer för pengarna om man åker till Australien nu jämfört med för ett år sen. Dollarkursen ligger nu på 5.99 jämfört med typ 6.80 för ett drygt år sen.
Kom hit och spendera! :)

Filmen var riktigt bra och vi ger den 4 av 5. Vi rekommenderar den verkligen. Feelgood liksom.