Nöff, nöff

Lill-Åsa skriver

Vid halv sju gick jag och Poppe ned till matsalen för att äta för tre. Jag vet faktiskt inte om vi gjorde ett speciellt bra jobb, men vi gjorde så gott vi kunde. Pontus tyckte att köttfärssåsen innehöll lite väl mycket grönsaker och jag är faktiskt beredd på att hålla med honom där. Det var en massa rotfrukter i den. Annorlunda var den i alla fall. Åsa låg kvar på hotellrummet och fokuserade på att andas.

Efter maten tog jag och Pontus en kvällspromenad genom Umeås gator. Vi hörde hög rockmusik och gick i den riktningen.

Då gick man genom en vacker park.

Pontus framför en kyrka.

I slutet av parken blev ljudet högre och högre.

I från denna park kom musiken.

Det var väldigt tomt på folk. Gruppen som sjöng var några svarthåriga killar som tyckte att allt var skit. De pratade (mellan låtarna) om fallskärmar, alliansen och att allt var orättvist.

Pontus lekte lite med kameran på vägen hem och fick en massa röda nyanser så fotot ser lite höstigt ut.

Vi gick förbi Hemköp på vägen hem och köpte lite godis till Pontus. Efter det gick vi förbi baren på hotellet och köpte lite godis till mig. Sedan blev det en hemmakväll framför tvn. Åsa ville inte ha godis av något slag.

Efter en god frukost för mig och Pontus, har vi kommit fram till att ställa in mötet med Åsas morfar. Alla Åsas symptom liknar den väldigt omtalade svininfluensan och vi skulle inte vilja ge den till en fin 86-årig man. Man skulle kunna se det som att vi har slängt 5000 svenska riksdaler i sjön, men det är väl tråkigt att se det så. Vi fick ju se Umeå, en rockkonsert och ärligt talat har vi ju verkligen fått valuta för pengarna på hotellet. Oftast brukar man bara typ sova där, men min fru har legat i sängen i snart 24 timmar. Jag var nyss ner till receptionen och frågade om vi fick behålla rummet tills vi ska åka ut mot flygplatsen för min fru ligger med sjuk uppe på rummet och de var sååå trevliga och vi fick behålla rummet hur länge vi ville. Så gulligt.

En dålig dag

Lill-Åsa skriver

Morgonen började med att Åsa vaknade med att hennes förkylning var rejält mycket sämre. Det fullkomligt sprutade ur både näsa och ögon. Dessutom låter hon som en hel karl. Till det hade hon också ett illamående som en lite extra krydda. Vi har ju bokat biljetter till Umeå, som inte är ombokningsbara, så det var bara att bita ihop och hoppas på att det skulle bli bättre.

När vi kom till Arlanda insåg vi att om exakt 4 månader står vi i den här kön och väntar på att checka in till Bangkok :)

Efter 50 minuters flygning landade vi på Umeås flygplats.

Efter en låååång väntan på en taxi, kom vi sedan då äntligen fram till Hotell Clarion på Storgatan i Umeå. Åsa störtade rakt i säng. Pontus hittade något intressant på tvn och jag hade ingen att leka med.

Jag gick upp till bastun där det bjöds på gratis lättöl till bastun. Trevligt.

Efter ca 5 minuter ensam i bastun, sippandes på min öl, insåg jag att jag snart skulle få sällskap av en farbror som just tittade förbi och tyckte att bastun såg trevlig ut. Eller var det kanske sällskapet? Jag hade ingen större lust att dela bastun med denna farbror, så bastubesöket blev inte långvarigt.

När jag kom ner till hotellrummet hade det inte utvecklats åt det bättre  hållet för min lilla fru. Nu hade hon även fått feber, så tyvärr fick hon ringa till Gunnar och avboka middagen. Stackars Gunnar och Åsa. Nu ligger hon och försöker kurera sig så vi ska kunna träffa Gunnar innan vi åker hem imorgon igen. Jävla bajsdag! Allt behöver ju inte vara skit. Jag är ju trots allt en optimist. Jag tänkte därför lyxa till det med något gott från minibaren under tiden jag bloggade. Då finns det bara LÄSK i den!!! Vad i helvete… Jag struntade i läsken och satte mig vid datorn(spiknykter), och fick lagom igång den då den tok-dör för att det inte finns någon ström i eluttagen. Nu börjar motgångarna bli lite väl mycket även för mig. Pontus som är något utav en expert på att läsa kvinnor vid det här laget, erbjöd sig fort att springa ner till receptionen och fråga vart vår ström hade tagit vägen. Det visade sig att det var en lampknapp som man skulle trycka på för att få ström i rummet. Nu har vi lärt oss det.

Positivt är i alla fall att hotellet bjuder på både middag och frukost så vi får väl försöka tänka på de positiva sakerna. Inte för att Åsa utnyttjar sin del av gratismaten, men nu ska jag och Pontus gå ner och äta för tre.

Irish coffee och Fanta till frukost

Onsdag

Lill-Åsa och hennes barndomskompis Jessica har försökt boka en lunchdate i snart två månader. Då Lill-Åsa har en arbetskamrat som försvinner lite då och då, blir det svårt att boka luncher. Han har varit försvunnen den här veckan också men tack och lov har de fått en extra resurs på kontoret så i onsdags blev det 1½ timmes lunch med Jessica.

Lill-Åsa och Jessica kom båda inflyttandes till Stockholm när de skulle börja i femman. Jessica pratade grov mjölbydialekt och Lill-Åsa pratade dalmål. Som tur var hittade de varandra. Klassfotot nedan är från åttan och Jessica är inringad. Som ni ser var inte puberteten så snäll mot Lill-Åsa.

Lunchen var väldigt trevlig men det är svårt att ta igen 22 år på 1½ timme så nu ska det bokas en middag med hennes sambo och son.

Torsdag

Lill-Åsa gick till vår närbutik, Livs & Sånt för att handla sweet chilisås och höll på att vandra rakt in i dramatiken. Flera polisbilar gör ju att man börjar fundera på vad som kan ha hänt. Dagen efter fick vi svaret då rubriken i Metro löd "Mord i idylliskt villaområde". Så här skriver SVD
Vår teori är att ännu en svartsjuk man har mördat en kvinna. I det här fallet visade det sig vara exfrun. Är det inte lite galet att hittills under 2000-talet har 153 kvinnor (nu 154) mördats av sina män eller exmän i Sverige. Aftonbladet har nyligen haft en artikelserie om detta.
Man blir arg.

Lördag

När vi vaknade smattrade det ordentligt på rutorna. Mysigt faktiskt när man inte har någonting planerat. Åsa tränade framför Wii och Lill-Åsa storröjde i klädkammaren. Det blev värsta träningspasset upp på vinden och till grovsoprummet. Framåt eftermiddagen drog vi oss upp till ICA och videoaffären. Vi såg Slumdog Millionaire som vi verkligen kan rekommendera. Himla bra!

Söndag

Idag sken solen när vi vaknade och vi var hungriga på frukost. Lill-Åsa har länge haft ett mystiskt sug efter Fanta. Därför blev frukosten lite annorlunda. Kanske inte helt enligt Socialstyrelsen rekommendationer för en näringsrik frukost. Dessutom intog hon en Irish Coffee till det. Det är inte så illa som det låter. När vi var i Dublin i juni köpte vi det billigaste snabbkaffet som fanns, Maxwell House Mild Blend som är så svagt så att Åsa får rysningar vid bara tanken på att dricka det. Så det är ju irländskt och det är ju kaffe. Voilà, Irish Coffee. 

Efter städning och fotografering av lägenheten som behövs vid eventuell uthyrning när vi är i Thailand, gick Lill-Åsa på en powerwalk och Åsa stack ut och sprang.

Svandammsparken, Hägerstens egna Centennial Park :)

Här kommer Åsa springande från andra hållet lyssnades på Arash som sommarpratar.

Lill-Åsas promenad blev nästan dubbelt så lång på grund av allt zick zackande runt alla sniglar. Här ser ni två som gått mot ljuset. Det var säkert en miljon såna här längs vägen. Bläää.

Nu börjar det nya bostadsområdet mellan tunnelbanan och ängen vid Personnevägen bli klart. Finfina lägenheter ska det tydligen vara.
Dyra också.

Nu är det officiellt höst. Någon har dragit ur proppen i poolen.

Fantan kom fram även till lunch och den här gången hängde även Åsa på i tokigheterna.

      
Nu är det inte bara rådjur och ekorrar som springer utanför våra fönster. De senaste dagarna har vi sett ett par überharar, stora som schäferhundar springa omkring i skogen på baksidan. Vi har inte lyckats fånga någon på kort så här kommer Lill-Åsas illustration av en überhare.