En skatt

Igår fick jag låna en skatt av Björn!
Alla foton på Pontus när han var riktigt liten har nämligen funnits hemma hos Björn och igår fick jag låna dessa för att skanna in till datorn.

Först kommer ett foto på mig innan jag blev gravid.
Ja, vad ska man säga. Harry Potters storasyster? Eller bara konstatera att permanentat hår inte passar alla?

Höggravid! En riktig tjocksmock var jag när jag väntade barn.
Jag slutade väga mig när jag passerat 100 kg. Jag slutade se mina egna fötter redan på sommaren och Poppe är ju född i oktober.

Jag skonar er från förlossningsbilderna och visar resultatet istället.
Lilla bubben.

Nybadad och söt.

Kladdig men glad ändå.

Julen 1996 med morbror och gudfar Micke.

I pyjamas och lite skelögd.

Med kepa i vagnen.

Han tyckte om Cola redan då :)

Ute på promenad.

Dessa foton betyder självklart jättemycket och jag har haft en rolig helg då jag tittat igenom alla och scannat dem för framtiden.

Middag med frågesport

Åsa skriver.

Ni som är lite uppmärksamma har ni säkert noterat att Lill-Åsa inte har bloggat från sin resa till Sälen än. Förklaringen är enkel och logisk. Ena kvällen under deras vistelse åt de en middag med kusiner och fastrar och då tog någon av misstag med sig vår kamera hem till sig i tro om att det var hennes. Det dröjer därför ett par veckor till innan vi får tillbaka den, men då lovar Lill-Åsa att dela med sig av bilderna från denna resa.

Under tiden får ni hålla tillgodo med lite suddiga iPhone-foton.

Igår kom familjen Eckerström över på middag och vi började med den sedvanliga drinken i vardagsrummet. Pontus har fotat och fastnade tyvärr inte på några foton den här kvällen då han hängde mest inne på sitt rum.

Titta vad vi fick! En frågesportsbok med På spåret. Fattar ni så perfekt för oss när vi är i Thailand och suget efter På spåret sätter in.

Nathalie hade dagen till ära på sig en röd vacker klänning som stod ut när hon snurrade runt i cirklar.

Hon kan inte bara snurra vackert hon kan rita vackert också.

Storebrorsan Sebastian är inte sämre han. En regnbåge till en regnbågsfamilj… Fast den kopplingen gjorde han nog inte själv.

Charmtrollet och yrvädret Josephine, som ju också är min guddotter, roade sig alldeles utmärkt på egen hand.

 

Jag fick äran att sitta bredvid Nathalie under middagen.

 

Tyvärr var nog middagen lite snålt tilltagen men vi hoppas att familjen Eckerström inte åkte hem hungriga. Sebastian löste det på sitt eget sätt genom att äta fyra bitar kladdkaka med vispgrädde :)

Och Josephine och botaniserade vidare i våra lådor. Vad ska man med leksaker till när man kan leka med påsklämmor?

   

Efter middagen fixade Sebastian en trevlig frågesport. Vi fick alla välja en varsin bokstav och sen skulle vi alla fylla i ett fint formulär där man skulle ange bilmärken, personer från Astrid Lindgrens värld och djur på de bokstäver vi alla nyss bestämt. Jag insåg att jag var lite ringrostig på Astrid Lindgrens figurer och att Sebastian hade betydligt bättre koll på läget.
En mycket trevlig kväll när allting bara stämmer.

Resa norrut

Åsa skriver

Eftersom Lill-Åsa har kameran med sig till Dalarna är mina foton från Umeå fotade med mobilen. Lite suddiga men helt ok, tycker jag.

I förmiddags tog jag flygbussen till Arlanda, slängde i mig en sallad på Max på Terminal 4 och hoppade på flyget. Jag fick platsen allra längst fram så jag hade full koll på flygvärdinnornas arbete. De skötte sig bra.

När jag steg av planet slog kylan emot mig. Burr. Jag tog flygbussen in till stan och steg av på Vasaplan och tog en promenad hem till morfar.

Efter en stund tittade Ulla förbi. Hon hade med sig kakor som vi mumsade på.

Min gulliga och mycket kloka morfar.

När vi fikat klart ringde morfar och beställde en taxi eftersom vi tänkte besöka min mormor som tyvärr numera bor på ett hem för senildementa. När vi gick ut för att möta taxin insåg vi att det står en limousin utanför porten. Snacka om att åka i stil till ålderdomshemmet.

Min söta mormor som är full av kärlek men tyvärr inte kommer ihåg något som hände för mer än en timme sen. Hon kände dock igen mig vilket glädjer mig massor. Hon sa att hon älskar mig ungefär 20 gånger och lika många gånger bad hon om ursäkt för att hon inte hade något att bjuda på.

Morfar och jag gick sen tillbaka till honom och tittade på en DVD som Anna skickat som visar hur de haft det under 2009. Morfar gladde sig åt att se sitt barnbarn och sina barnbarnsbarn. Jag visade sen foton från våra resor under 2009 då morfar är en mycket berest man fast han är född 1923. Han är en man av världen och är mycket intresserad av andra kulturer och vad andra länder har att erbjuda. Vi åt sen middag hemma hos honom och drack vin och pratade om livet. När man är 86 år ser man klart helt annorlunda på livet än när man är 40 och det är nyttigt och intressant att höra om hans tankar och minnen.

Vid 20.00 följde han mig till mitt hotell och vi bestämde att vi ska äta lunch tillsammans imorgon och ta en promenad runt stan.

Jag ligger nu i sängen med datorn i knäet och bloggar och kollar på film samtidigt. Hotellet är fräscht och nyrenoverat och jag ser fram emot morgondagens frukost som tydligen är mer som brunch än bara frukost. Me like