10 års bloggande

I måndags skrev Åsa ut sig själv från sjukhuset då hon inte såg någon egentlig förbättring och att läkarna bara ville behålla henne för mer intravenös antibiotika och vänta. Hon fick istället antibiotika i tablettform och åkte hem till fru och katter. När hon kom hem försvann febern.

På onsdagen åkte Åsa till jobbet för första gången sen operationen. Dock med en aningens högre temp än vanligt men med Panadol funkar det fint.

På Lill-Åsas jobb har de börjat juldekorera kontoret. Temat i år är såna där lite konstiga filmer som inte vi gillar. Alice i Underlandet, Harry Potter, The Very Hungry Caterpillar osv. Lill-Åsas avdelning valde Willy Wonka och Chokladfabriken. Lill-Åsa är den enda som varken läst boken eller sett filmen. Men hon gör så gott hon kan.
Så här ser hennes skrivbord ut nu.

I fredags flög Lill-Åsa till Melbourne för att koordinera sitt livs sista eximination förhoppningsvis.

I Melbourne var det varmt och blåsig och pollen flög rakt in i näsan.

Lill-Åsa gick nysandes ut för att köpa några öl att njuta av på hotellrummet.

Det fick bli ett glas rödvin och en carbonara till middag framför The Livingroom.

I den här korridoren satt Lill-Åsa under lördagen och skickade läkare in och ut ur rum.

Lördagkväll och äntligen på väg hemåt. Det firas med en bärka på flygplatsen.

Det var bara 14 grader när Lill-Åsa lyfte från Melbourne. Lill-Åsa hade medvind och satt redan i en taxi vid den tid när hon egentligen skulle ha landat. Strax före 21.00 på lördagskvällen var hon hemma hos frun och ett 24-gradigt Sydney.

Ja vårt liv har varit allt annat än lugnt den här veckan!
Åsa har inte riktigt känt sig 100% och vi har båda haft mycket på jobbet.
Det jobbiga har dock varit våra gäster på Djungelstigen. De har mailat och gnällt om precis allt. I deras sista mail har de till och med hotat oss. Inte till livet men dock väldigt otrevligt.
Lill-Åsa fick då en snilleblixt i duschen i fredags morse. Nämligen att betala tillbaka alla pengar gästerna har betalat, vilket innebär att de har fått bo gratis i fyra veckor. Det kan ju tyckas vara ett ganska drastigt och korkat beslut men när man har att göra med omöjliga människor under den period när vi behöver fokusera på allt rörande den kommande flytten så kändes det som en gudagåva. Detta innebär också att vi nu vet att vi har ett hus att flytta in i när vi kommer till Lanta om 32 dagar. 
Nu kommer vi alltså att bo på Djungelstigen tills vi tjänat ihop pengar för att inreda nya huset. Det var möbelpengarna (och en hel del till) som gick till att betala tillbaka gästernas pengar. Vi tror att det kommer bli jättebra att komma till ett färdiginrett hus, internet på plats och mer plats när Oskar och Danielle kommer och hälsar på över jul och nyår.

Detta beslut innebar dock ett problem. Vi kommer inte åt våra pengar på vårt thaikonto utan en kod som skickas till en föranmäld thailändsk mobiltelefon. Vi har ingen sådan. Den enda vi kan föra över till utan en sådan kod är till Thomas företag. Åsa ringde därför honom i desperation i fredags och han gick snällt med på att möta våra gäster och lämna över dessa pengar som i morgon.

Gästerna har haft ett problem med att vårt tak började läcka vid ett oväder. Först berodde det på att en stor gren ramlade över taket men sen uppstod en ny läcka från en annan plats på taket. Lite konstigt.
Vi skickade upp vår nya fullständigt värdelösa agent för att ta en titt. Han är dock lika hysterisk och negativ som våra gäster så han sa att hela taket skulle rasa in vid nästa oväder. Det här samma kille som sa att alla husen skulle rasa ner då en mur brast för några månader sen. Karln kan inte något om husbyggen men älskar att uttala sig. Till exempel att komma in hos gästerna och skrika att de måste evakuera när det börjat regna.
Vi fick senare en offert på vad det skulle kosta att fixa både ytter- och innertak på ca 15.000 kronor.
Vi skickade då ett mail till Thomas för att fråga om råd. Hans byggare hade skrikit rakt ut när han hörde vad vi blivit offererade.
Thomas har nu lovat att fixa både själva jobbet och helt stå för kostnaden. Han tror att allting är väldigt överdrivet och att någon bara vill tjäna pengar på detta. Det tror vi också.

Lill-Åsa stod i duschen även tidigare i veckan och kom på ytterligare en bra idé. Hon borde nog duscha oftare :)
Vi borde sälja Dungelhuset!
Vi vill istället köpa något mindre och mer lättskött.
Det finns ett lägenhetskomplex med perfekt läge precis vid stranden på Long Beach som heter Sai Naam. Mellanskillnaden mellan vad vi får för huset på Djungelstigen och vad en lägenhet på Sai Naam kostar skulle vi då använda till att betala av vårt nya hus. Det skulle innebära att vi snart kan leva utan bostadskostnader. Vi tycker att det låter trevligt.

Området har en stor gemensam pool.

Den här lägenheten (som kanske inte finns ledig när vi är redo att köpa) är på 56 kvadratmeter och har ett ganska stort sovrum.

Stor balkong ut mot poolområdet och även lite havsutsikt.

Lägenheterna på nedre plan är väldigt läckra men kostar 205.000 kronor mer. Dessutom är det mer insyn där. Folk kan ju simma förbi medan man springer omkring naken inomhus.

På jobbfronten för Åsa har det också hänt positiva saker. Åsas chef verkar nu ha övertygat cheferna på en nivå ovanför att Åsa kommer kunna fortsätta att göra sitt jobb men från Thailand. Inte heltid kanske men förhoppningsvis kommer hon att kunna jobba på distans redan måndagen efter vi kommit till Lanta. Skulle ju vara helt fantastiskt!

Vi har haft ett stort jubileum i veckan. Vi kan nu stolt säga att vi nu i november har bloggat i hela 10 år!
När man tittar tillbaka på hur bloggen började kan man se vilka otroliga amatörer vi var. Vårt första inlägg var ju inte mycket att skryta över :)