Merde, vi förgött la petite Gunilla

Mitt i natten ringde klockan, eller närmare bestämt 03.20. Men vad gör det när man ska flyga till Paris? Medan Pontus sussade sött beställde vi en taxi och i 140 knyck med en extremt dålig chaufför åkte vi mot Arlanda. Då tar det inte mer än 25 minuter att komma till terminal 5.

I gaten passade vi på att prova på vårt mobila bredband och läsa lite bloggar. Det funkade bra. Inte för att vi kommer att behöva det på den här resan då det finns gratis trådlöst bredband i lägenheten.

Flygresan gick bra men vi blev en halvtimme försenade. Vi tog en flygbuss som gick till Opéra som inte låg långt ifrån vår lägenhet.

Här ser ni ingången till vår lägenhet där vi stod och väntade på Alexandre som visade sig sitta inne i lägenheten och vänta på oss.

Fem minuter senare var vi på väg ut på stan på jakt efter lite lunch.

Inne på Lady Sandwich åt vi varsin grillad kycklingbaguette som var trä bjän!

Vi kom inte direkt till någon vårvärme men solen sken och värmde faktiskt någorlunda även om det bara var nollgradigt i luften när vi landade. Här sitter Lill-Åsa i Jardin des Tuileries och drar troligtvis på sig en urinvägsinfektion men vad gör man inte för bloggen?

Vi gick längs Seine och konstaterade att i och med att flyget gick så tidigt så fick vi verkligen en extra dag i Paris.

På foten till en staty hittade Lill-Åsa den här petit du art :-)

När vi efter en stund insåg att vi var trötta i fötterna tyckte vi att det var en bra anledning för oss att slinka in på en bar och ta ett glas rött.

Vi fick ett fönsterbord. Det var här som en kvinna med en Gunilla-look-alike hängande i sin väska, ställde sig en baren. Då slog det oss! Vi har ju åkt till Paris utan Gunilla. Igen! Lill-Åsa fick till och med en tår i ögat. Efter många och långa diskussioner kom vi fram till att Gunilla kanske inte vill se Paris för att Pontus inte heller har sett Paris. Hoppas att hon har det bra i soffan med de andra.
Lill-Åsa som bara läst franska i skolan i tre år och bara kan ca fem meningar envisas med att prata franska. Konstant. Hon tar bara de få ord hon kan och slänger om de huller om buller. Om man bara sen har rätt inlevelse i uttalet låter det tokfranskt. Schö vådrä ön pötitt baguette, sill vå plä. Ja, använd er fantasi.

Nöjda över att bara behövt betala EUR 6,40 för två glas rödvin gick vi vidare.

Idag hade vi inga vårkänningar men tydligen är den på väg.

Vi slank in på en mataffär och köpte lite vin, snacks och frukost till imorgon. Sen kryssade vi med kartan i högsta hugg hem till vår gata.

Home sweet home! Eller som man säger på franska doux maison (snälla ni som försöker lära er franska, lyssna inte på oss)

Nu ÄR hon faktiskt 40!

Lill-Åsa skriver (för den andra Åsa har så himla mycket att göra...)

Söndag

Hyfsat fräscha vaknade vi upp med ett helt hav av champagne som tittade ner på oss från bokhyllan. Nu har Åsa så pass mycket fin skumpa att vi (hon har sagt att jag ska få smaka) måste börja fira för fullt. Min arbetskollega sa också att man inte ska lagra denna utsökta dryck så nu jävlar ska det firas!!! Vi brukar inte ha några problem att hitta tillfällen att fira och jag tror även att vi ska hitta utmärkta tillfällen även nu. Kanske en flaska i Paris, en när vi kommer hem (internationella kvinnodagen), fyra dagar senare har vår kronprinsessa namnsdag och det ska man väl fira? Linda Rosing bör väl snart hitta sin drömprins i det där hemska tv-programmet och när hon väl gör det blir det nog två flaskor…Kanske man kan lagra champagne mer än en vecka trots allt.

Vi hade tagit i när vi köpte dryck inför festen. Nu skulle vi kunna ha en fest till. Men nej förresten, chipsen tog ju slut.

Måndag den 2 mars, Åsas riktiga födelsedag

Jag hade redan gått till jobbet när Åsa vaknade och Pontus hade sovmorgon så vi hade bestämt oss för att fira Åsa på kvällen. Därför gratulerade dessa tre (men jag ser bara två på bilden) rådjur Åsa på morgonkvisten.

Till middag blev det helstekt rådjurssadel. Närå, inte skulle vi äta upp Bambi heller. Pontus ringde mig på jobbet och frågade om vi skulle dricka rött eller vitt vin till middagen. Jag undrarde en aningens varför han ville veta det, men det ville han inte tala om. Tanken slog mig att han kanske höll på att duka bordet. När Åsa, som kom hem först, kikade in i köket möttes hon av den här dukningen.

Pontus hade på helt eget initiativ googlat på hur man gör servettvikningar och sedan dukat så här fint! Dessutom hade han tömt diskmaskinen. Han vet hur man ska glädja sin mamma han. Bonusmamma också för den delen. Åsa blev så rörd att tårarna sprutade som på lilleskutt.

Sedan var det dags för presentöppning. Av Pontus fick hon en fin ansiktskräm, av Holmströmarna i Australien fick hon ett "My fitness coach" till Wii och favoritgodiset Minties från Australien och en bok som verkade jättebra. Av mig fick hon ett armband från Thomas Sabo och en guidebok över Amsterdam.

Det blev inga 40 ljus på tårtan, utan det blev ett Hurra istället. Det blev förresten ingen tårta heller utan en cheesecake.

Massor av blommor fick hon också av alla snälla och underbara människor.

Tisdag

Idag skulle det vara min lediga dag, men eftersom det fattas folk jobbade jag ändå och istället blir jag ledig torsdag och fredag (när vi ska till Paris), utan att jag behöver ta ut semester. Inte helt fel. Idag efter skolan åkte Pontus in till Åsas jobb och mötte upp henne för att sedan inhandla en ny mobil till Poppe. Han kom hem mycket nöjd med en Sony Ericsson W595.

Egentligen skulle Åsa ha skrivit den här bloggen, men hon var tvungen att hjälpa Pontus med läxorna och träna med nya fitness coachen och en massa andra saker så det fick bli jag istället. Just nu ligger hon och skriker på vardagsrumsgolvet. Det verkar jättejobbigt att träna.

Nu blir det troligtvis inget bloggande förrän vi är i Paris. Vi åker sjukt tidigt på torsdagmorgonen och vi har även inhandlat en dongel så förhoppningsvis kommer vi kunna uppdatera er med jämna mellanrum. Au revoir!

40-årsfest, men hon är fortfarande bara 39

Så var då äntligen dagen inne för Åsas 40-årsfest! För kvällen hade vi hyrt en jättemysig källarlokal på Surbrunnsgatan som heter Peder Muur.

Första gästerna var våra alltid så punktliga grannar, Kenneth och Susanne. Sen kom de övriga 42 gästerna i små och stora klungor.

Madeleine, Johan, Ullis och Patrick står och dricker välkomstbubbel.

Anuschka, Thomas och Torkel är djupt inne i ett samtal.

Partybrudarna Camilla, Cathrine, Camilla och Helena äter ostbricka.

Mingel i baren.

Mia (Pontus bonusmamma) sjunger i en kör som heter Take a Note och de kom och rev av några schlagerlåtar. Mycket uppskattat!

Åsa diggar. Bakom kan man skymta Petter som senare på kvällen höll ett tal som han och hans fru Marilene hade knåpat ihop. Vilket tal! Wow! Vilka underbara människor!

Delphine, Thomas och Jonte.

Helena, Pål, Jojo och Cissi.

Här är det några som tycks föredra öl framför vin.

Lite historia om lokalen.

Personalen stod i baren och serverade oss under kvällen.

Discokulan är igång och det är folket också.

Ser ni micken Marie sjunger i?

Till och med Lill-Åsa är på dansgolvet! Hon blev naturligtvis tvingad.

Grabbarna står vid datorn och väljer nästa låt på Spotify.

Mia glittrar ikapp med discokulan.

När klockan slog 01.00 var det dags att bege sig uppför trapporna. Tiden gick så rysligt fort såsom det gör när man har roligt. Tusen tack för fina presenter och att ni kom och ville dela Åsas 40-årsfirande!